Anställda i kommuner, landsting och staten har frihet att tala med media om missförhållanden i verksamheten. Meddelarskyddet gör att chefen inte har rätt att efterforska vem som uttalat sig.
I dag regleras detta i lagen för dem som är statligt anställda, i avtal för dem som arbetar i kommuner och landsting.

JK, justitiekansler, Göran Lambertz, vill att lagen ska gälla alla offentligt anställda, även de i bolag ägda av kommun och landsting.
I dag kan en chef som bryter mot förbudet att efterforska källan straffas. Med det nya förslaget kan chefen straffas lika hårt om han utsätter en anställd för repressalier efter uttalande i medierna.
– Den som ingriper mot någon som utnyttjat sin yttrandefrihet ska kunna straffas med böter eller fängelse i upp till ett år, säger Göran Lambertz.
För att stärka meddelarskyddet ska både yttrandefrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras.
Samtidigt erkänner Göran Lambertz att lagen blir svår att tillämpa eftersom det finns undantag för ringa fall och det ger utrymme för tolkningar.

Kommunal är positiv till att meddelarskyddet och yttrandefriheten stärks. Men kritisk till att yttrandefrihetskommittén inte tittat på villkoren för dem som arbetar i den privata sektorn.
– Det ska inte spela någon roll om du arbetar som undersköterska, vårdbiträde, barnskötare eller annat för en privat utförare eller i kommunal regi, rättigheterna borde se likadana ut. Det borde ligga i allas intresse eftersom det också handlar om konkurrensneutralitet, säger Kommunals ordförande Ylva Thörn i ett pressmeddelande.

Att se över meddelarskyddet för anställda i privata bolag har inte ingått i utredningens uppdrag. I dag regleras detta på vissa håll i avtal mellan landsting och privata vårdgivare.
Hur tungt väger ett avtal?
– Skulle det stå i avtalet att alla försök att efterforska kontakter med medierna ska bestraffas med skadestånd skulle det väga tungt, säger Göran Lambertz.
Förslaget presenterades i ett delbetänkande, yttrandefrihetskommittén ska vara klar 2011.