Långa marmortrappor leder till slottets övre sal. Egentligen är det ett tornrum. Utanför dörren står mängder av skor. Där inne på en gigantisk orientalisk matta sitter Charlotta Larsson. Det är kvällsbön och hon sjunger med kvinnorna i växelsången. Mitt i rummet står ett lågt altare med två ljus. När Charlotta tittar på de fladdrande lågorna och känner doften av rökelse får hon en känsla av mystik. Utanför det ovala fönstret är himlen stjärnklar.
Hon och arbetslaget från Tullinge församling, söder om Stockholm, kom hit till Nya Slottet på Bjärka-Säby för två dagar sedan. Då, innan hon for, ledde hon julgransplundringen i församlingshemmet. Fixade gran, musiker, mackor, glass, lotteri och fiskdamm. Charlotta är alltid i gång, för säkerhets skull ställer hon armbandsklockan fem minuter före.
När barnen fiskat upp sina godispåsar ur fiskdammen hade Charlot-ta en timme på sig.
Hemma bytte hon kjol mot jeans, packade och sa hej då till bonusbarnen. Lasse kramade hon många gånger. Hon är så himla kär i honom sedan två år. Till slut sa de bara hej i dörren, sedan satte hon sig i den ljusblå Citroënen och körde mot Linköping.

Tankarna försvinner i väg när Charlotta vandrar iväg mot ekskogen vid slottet Bjärka-Säby.
Tankarna försvinner i väg när Charlotta vandrar iväg mot ekskogen vid slottet Bjärka-Säby.

Framför sig såg hon stilla dagar. Kanske skulle hon komma i kontakt med svåra tankar, tvingas uthärda dem. Eller skulle tankarna klarna? Hon hoppades att retreaten skulle göra samtalen med föräldrarna på öppna förskolan djupare.
På Bjärka-Säby går tiden fruktansvärt långsam. Det blir en chock. Charlotta är alltid i farten, annars hittar hon lätt något att sätta i gång med. Men här finns inget. Hon blir bara mer och mer frustrerad. I bilen har hon långfärdsskridskor, men isen håller inte, gåstavarna blir också kvar.
Charlotta står emot rastlösheten. Låter bli att ta en promenad i rasande tempo. Stannar på rummet. Slottet har stått tomt i flera veckor och är kallt. Hon fryser och tar på sig Salomon-strumporna som hon har med sig till skridskorna. Hittar en bok som får henne att fundera över trygghet. Läser Bodil Malmstens senaste, och en av Anders Paulrud. Sover gott i tystnaden, hemma i förorten finns alltid ljud.

Den andra dagen
tycker Charlotta att det långsamma tempot känns mer naturligt. Hon går mer in i sig själv, låter tankarna komma och gå. Går promenader bland ekarna i slottsparken. And-akterna blir höjdpunkterna och Charlotta tycker att växelsången går rakt in i själen. Hon känner att den blir vattnad. Stillheten infinner sig.
Hon är yogalärare, men behöver här inte yoga för att gå ner i varv. I stället känner hon sig nöjd, tillfreds med livet.
På Bjärka-Säby slår klockan sex spröda slag i morgonmörkret. Ljusen speglar sig i kapellets gamla fönster.
Längst fram sjunger kvinnor och män i vita kåpor. När bönerna tystnat går Charlotta för att sova en timme till.
Strax före åtta är det frukost. Charlotta äter havregrynsgröt i en matsal där ingen talar. Bestick klingar mot porslin, Charlotta känner doften av den ensamma tulpanen på bordet, är förvånad över att den är så stark.
Halv nio samlas arbetslaget för retreatens sista morgonmässa. Slottets osaltade nattvardsbröd bryts och doppas i sött vin.
Ute bryter vintersolen fram, får frosten att gnistra i de bruna höstlöven. Isen på Stångaån sjunger.
Inne i slottssalarna doftar kardemummabullar. Charlotta lägger händerna runt kaffekoppen på den mjuka linneduken. Från någonstans kommer stråkmusik, steg får parketten att knarra. I frånvaro av orden blir smakerna tydligare. Charlotta tänker att hit ska hon åka om hon ska sluta dricka kaffe.
Egentligen tycker hon att det är urtråkigt att vara tyst när hon äter. Hemma är de sex runt bordet och pratar mycket.
Men alla i arbetslaget är inte tysta hela tiden. I slottskaféet får man prata, Charlotta går dit för att få skratta. Tv, radio och tidningar avstår hon ifrån. Men hon ringer hem minst en gång om dagen.

Slottet är kallt, men i Vasasalen tar flammorna tag i vedträna i den öppna spisen. Där hålls också vägledning – reflektion. När Charlotta lyssnar till orden ”att verka där man är” får hon en rynka i pannan. Och det är då hon inser att hon ska ägna sig åt barnen i sin egen familj. Låta bli att styra och tjata, uppmuntra i stället.
Någon timme senare efter middagsbönen, bryts tystnaden. När Charlotta går från kapellet skrattar hon igen, som hon så ofta gör.
Sedan säger hon att det kanske varit lättare att vara tyst om inte arbetskamraterna varit med. Men att det var kul att se hur duktiga många var på att göra pantomin.
En sista gång samlas gruppen i Vasasalen. Tystnaden ska summeras. Charlotta drar i ringarna på fingret när hon berättar för en arbetskamrat. Nej, just nu vill hon inte åka på retreat igen, hon vill till New York.
Vid kaffet är Charlotta otålig, hon längtar hem. Och när hon kör tillbaka mot Stockholm i skymningen pratar hon med arbetskamraten Magdalena om hur tystnaden gör tryggheten i arbetslaget djupare.

Två veckor senare
leder Charlotta öppna förskolan i kyrkstugan ovanför Tullinge centrum. Nu tycker hon att retreaten minskat stressen i arbetslaget. Och vid sångsamlingen nöjer hon sig med att plocka fram lammet och de andra mjukisdjuren från förra terminen. Kraven på att hitta på nytt har minskat. Och retreaten har gett Charlotta den hjälp i jobbet som hon hoppats på. Hon har fått nya ingångar till samtalen med föräldrar som har det svårt, och samtalen har blivit djupare. När hon har ett större eget lugn är det lättare att möta andra.
En ettåring tultar runt bland röda, blå och gröna kuddar i Kyrkstugan. Charlotta börjar sjunga ”Städa, städa, städa” och lovar en liten kille att kojan får vara kvar, sedan plockar hon tågdelar och bilar. Jo, hon känner större frid i den här stunden också.

ID: Charlotta Larsson

Ålder: 47 år. Bor: Villa i Tullinge, söder om Stockholm.
Familj: Lasse, tre bonusbarn 6, 12 och 14 år, två egna 20 och 23. Yrke: Fritidsledare i Botkyrka församling. Bakgrund: Ettårig barnskötarutbildning, utbildad dansare, dans- och yogalärare.

Nya Slottet Bjärka-Säby

Nya Slottet ligger några mil söder om Linköping och har en av de äldsta engelska parkerna i landet. Här finns ett systra- och brödraskap som lever klosterlikt. De tillhör olika församlingar och kyrkor.
Nya Slottet ägs sedan 1980 av Pingstförsamlingen i Linköping som fick det i gåva av familjen Ekman.

Retreat

Engelskt ord för tillbakadragenhet. Traditionen startade i klostren på 300-talet. Tanken är att man drar sig tillbaka för tystnad i en eller flera dagar och deltar i tideböner och mässor. Meditation och promenader är vanligt.
I Sverige blev retreat vanligt på 1960-talet. Olika samfund ordnar retreater, däribland Svenska Kyrkan, retreat utan religiös inriktning finns också.
Sven-Bernhard Fast, präst och krönikör i KA som lett och deltagit i många retreater, berättar att det är vanligt att känna sig stressad och ha svårt att gå ner i varv i början av en retreat.

Program

En retreatdag för arbetslaget från Tullinge:
06:00 Laudes, morgonbön.
08:00 Frukost.
08:30 Morgonmässa.
10:30 Förmiddagsfika.
10:45 Vägledning.
12:00 Middagsbön.
12:30 Lunch.
14:00 Vägledning.
15:00 Fika.
18:00 Vesper.
18:30 Middag.
20:30 Completorium.
21:00 Kvällsfika.