Ni skriver att det är vanligt att brandmän idag gör polisiära insatser. Vilka insatser kan det handla om?
– Det förekommer att man spärrar av ett område, leder trafik, man börjar ta lite uppgifter om man har huvudet med sig och vet polisens behov. Ambulanspersonal berättar vilka sjukhus man avför patienter till. Det är goda exempel på samverkan.

Eric CarlströmSå du tycker att det här är bra?
– Det är väldigt bra de gånger det sker. Det är ett sätt att tänka till vilka behov det finns vid olyckan totalt sett och så hanterar man de olika behoven. Det är ett önskvärt scenario. Tyvärr är det inte så alltid och tillräckligt ofta.

Det har funnits facklig kritik mot att brandmän tvingas göra polisuppgifter (se länk under Läs mer).
Vad säger du om den kritiken?
– Jag förstår den fackliga kritiken. Det är önskvärt att alla organisationer är på plats och att var och en sköter det man är utbildad till, är kompetent på och är duktig på att göra. Och vid vardagsolyckan finns det inget skäl att kliva över gränsen. Men tänk dig Madridscenariot, med tågbombningarna. Tänker man då fyrkantigt på det sättet, så får det förödande konsekvenser för samhället. Vi pratar väldigt löst om samverkan, men det är väldigt löst och hymlande. När vi frågar ”hur har ni tänkt att samverka?” svarar man ”vi har tänkt att samverka genom att samverka”…

Ni nämner också glesbygdsolyckor som ett exempel där samverkan är av godo?
– Ja, vi har inte så många polisbilar rullande. Då är det guld om vi kan tänka lite brett och tänka till. Likadant om polisen är på plats och ambulansen inte kommer fram, då är det guld om de kan kliva in och hjälpa människor som ligger där.

Ni skriver att ”vi förlorar liv om vi är för tröga i hanteringen”. Är det nåt som sker idag?
– Jag har inga data på det. Men många av våra svarande berättar att effekten blir det om vi inte tänker till nu. Det kan bli effekten om vi drabbas av en stor och komplex händelse. Vad vi har sett är att räddningstjänsten är den organisation som är mest flexibel, har mest förmåga att göra andras uppgifter. Polis och ambulans ligger en bit efter.

Risk för rivalitet? Hur yttrar sig den?
– Ett exempel är när vi talar om ledningsarbete. På större olyckor är det ett befäl för varje organisation. I Sverige är det väldigt platta organisationer, de tre befälen är väldigt likställda. I Danmark och Norge till exempel är det alltid polis som är samordnare.

Ni förespråkar att brandmannen ska vara den som leder olycksarbetet?
– Ja, vi har gjort det för att det finns en sån tradition. Trots att lagen inte säger det finns det en sån gammal tradition. Men många räddningsledare säger emot, för det innebär att man ställer höga krav på räddningsledaren.