Men kommunens moderata ledning har lagt ner det enda nattis kommunen hade för att finansiera det vårdnadsbidrag som regeringen Reinfeldt har möjliggjort. Kommunstyrelsens ordförande Ove Andersson (m) sade till de protesterande föräldrarna att ”skaffar man barn är man förpliktigad att ta hand om dem. Barnens omsorg är inte kommunens business”.
Detta uttalande upprörde Catharina Gisselfeldt som på debattsajten Newsmill skriver att ”statsminister Fredrik Reinfeldt säger gång på gång att alla ska arbeta och att ingen ska vara beroende av bidrag. Detta är moderaternas arbetslinje. Men där jag bor, i Stenungsund, gör man det svårare för oss med barn och som vill arbeta. Där har Reinfeldts partikompisar beslutat att stänga nattis från och med årsskiftet. Jag är en av dem som kommer att få det svårt att få arbetslivet att fungera utan barnomsorg på natten. Så jag blir kanske tvungen sluta arbeta.”

Catharina Gisselfeldt skriver vidare att för henne är det viktigt att barn har kontinuitet i var de ska sova. Efter nyår är hennes son Alexander tvungen att sova i fem olika sängar och Catharina oroar sig över att han till sist inte kommer att veta var han är när han vaknar.
1980 arbetade 25 procent av LO-kvinnorna på obekväm arbetstid. Idag är den siffran 50 procent. Men fortfarande saknar hälften av Sveriges kommun­er barnomsorg på obekväm arbetstid. Blir vi sjuka, rånade eller om det brinner i vårt hem förväntar vi oss att få omedelbar hjälp. Men den som hjälper oss har kanske också barn och vem ska ställa upp för den personen om inte samhället ställer upp?

Fredrik Reinfeldt framställer sig som en lyssnande ledare och åker därför runt i Sverige för att lyssna på kvinnorna inom den offentliga sektorn. Men efter att Fredrik Reinfeldt har lyssnat i flera år förstår jag inte längre värdet av att ha en lyssnande ledare. Vad är det för vits att lyssna om man inte tar in intryck?
Jag tror inte att det är de som arbetar i vård och omsorg som har givit moderaterna rådet att avskaffa nattis, att prioritera skattesänkningar framför lönehöjningar och standardförbättringar i vården och omsorgen eller att lämna kommunerna och landstingen åt sitt öde så att de tvingas till nedskärningar samtidigt som arbetslösheten stiger i landet.

JA
till TRT6, Turkiets nya statliga kanal på enbart kurdiska, ett otillräckligt och försenat erkännande men som nu är ett faktum.

NEJ
till kriget i mellanöstern. Har inte tillräckligt många redan mist livet, nu räcker det!!