Ekot från Amalthea är en antologi utgiven av ABF Malmö. Tio skribenter medverkar i boken. Det är en historisk redogörelse över attentatet mot strejkbrytarskeppet Amalthea i Malmö, och det dåtida samhället. Med utgångspunkt från detta diskuteras också dagens situation och de likheter som finns. KA deltog när boken presenterades på ABF-huset i Stockholm.

Martin Viredius från Transportarbetarförbundet har skrivit ett kapitel i boken med rubriken ”Det moderna strejkbryteriet”. Efter 1938 existerade inget strejkbryteri i Sverige. Det berodde till viss del på korporativismen, samförståndsandan. Men det var också på grund av en framgångsrik kulturkamp från arbetarrörelsen. Det var helt enkelt otänkbart för en arbetare att vara strejkbrytare. Kollektivavtalet bygger på att folk står bakom det.
– Finns inte medvetandet hos den enskilde arbetaren fungerar det inte, säger Martin Viredius.
I och med Lavaldomen och EU som sätter den fria rörligheten framför arbetsrätten blir det svårare för facken att agera. Det handlar om att återuppta det klassiska organisationsarbetet igen, menar MartinViredius.
– Nu har vi en generation som inte vet vad en fackförening är, eller vad ett kollektivavtal är, säger han.

Salka Sandén
Salka Sandén.

Salka Sandén är aktivist och författare. Hon skriver i sitt bidrag till boken om hur nyliberalismen under 1990-talet bröt den sociala kompromissen och skapade öppna klasskonflikter. Hennes generation var den första som fick det materiellt sämre än föräldragenerationen.  När de gamla kollektiven försvann sökte sig ungdomarna till nya kollektiv. Själv gick hon in i den utomparlamentariska vänsterrörelsen.
– Det var en social rörelse som inte handlade om klassen. Men det kan ses som en symbolisk förövning som visade att kompromissen var bruten, säger hon.

Olle Sahlström är författare och före detta ombudsman på LO. Han skriver om att facket måste förnyas. Facken i Europa har haft ett historiskt medlemsras då endast 25 procent av arbetskraften inom EU är organiserad. Det handlar också om att bygga nya organisationer. Facket finns knappt alls bland tillfälligt anställda och bland papperslösa arbetare. I de fall facken är starka, som i Sverige, är det enbart på papperet.
Samtidigt finns det en rad ljusglimtar som de svenska facken måste ta till sig. Olle Sahlström nämner där att spanska fackföreningar har kommit långt vad det gäller organisering av papperslösa. Ett annat exempel är European Metalworkers Federation, som är ett fackligt försök att få en gemensam lönepolitik för Europa.

Slutligen berättar Olle Sahlström om hur Svenska tranportavdelningar samarbetar med en polsk fackförening för att organisera polska långtradarchaufförer. Han har själv varit på plats när facken värvar medlemmar på parkeringsplatser.
– Det är som att uppleva Anton Nilssons andedräkt på väg till strejkbrytarskeppet, säger Olle Sahlström.

Amalthea

Amaltheaattentatet utfördes av tre ungsocialister i Malmö hamn natten mellan 11 och 12 juli 1908 mot brittiska strejkbrytare ombord på fartyget Amalthea.
Det som utlöste attentatet var missnöje med LOs godkännande av innehållet i § 23 i Svenska arbetsgivareföreningens stadgar. Därigenom fick arbetsgivarna rätt att leda och fördela arbetet på arbetsplatserna, fritt anställa och avskeda arbetare samt använda arbetare, oavsett om dessa var organiserade eller inte. Hamnarbetarna motsatte sig denna överenskommelse. De ville själva fördela arbetet i hamnen, medan arbetsgivarna med stöd av den nämnda paragrafen ville ta över denna uppgift.
Följden blev att arbetarna gick i strejk, medan arbetsgivarna anställde britter som oorganiserad arbetskraft under polisens och militärens beskydd. Handgemäng förekom mellan britterna och de svenska hamnarbetarna. Britterna ska i vissa fall även ha varit beväpnade med skjutvapen.

I den situationen utförde de tre ungsocialisterna ett bombattentat mot det fartyg där britterna var inkvarterade. Vid explosionen dödades en och skadades 23 av britterna. Av attentatsmännen dömdes två, Anton Nilson och Algot Rosberg, till döden och den tredje, Alfred Stern, till livstids straffarbete.
Högsta domstolen ändrade emellertid dödsstraffet för Rosbergs del till livstids straffarbete, och genom nåd fick även Nilson sitt straff ändrat till livstids straffarbete. En intensiv kampanj för Amaltheamännens frigivning ledde 1917 till att samtliga benådades.

Strejkbryteri

Strejkbryteri är i allmänt språkbruk en benämning på att strejkdrabbat arbete utförs. Det finns inte någon rättslig definition av ordet, och innebörden kan variera. Det är inte olagligt för arbetsgivare att nyanställa eller för arbetssökande att ta anställning under en konflikt. Enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring är den som är arbetslös inte skyldig att acceptera arbete på en arbetsplats där en lovlig konflikt pågår.

Källa: Ekot från Amalthea, Nationalencyklopedin.