SKL:s prognos för kommunsektorn bygger på en betydligt ljusare framtid för svensk ekonomi än den statliga Konjunkturinstutets (KI).
När KI nu spår att svensk ekonomi (BNP) nästa år minskar med 0,1 procent så tror SKL:s ekonomer på plus 0,8 och hela plus 3,4 procent tillväxt 2010.
Eftersom kommunerna och landstingen i huvudsak lever på skatter från jobbinkomster betyder utvecklingen av sysselsättning och arbetslöshet en stor roll.
Medan KI tror på färre jobb både 2009 och 2010, sammanlagt minus 2 procent, tror SKL på en lite lite fler jobb.

SKL:s prognos för kommunerna och landstingen bygger inte bara vad de tror om samhällsekonomin. De har under början på hösten gjort en enkät till kommunerna och landstingen. Helhetsbilden därifrån är de kommer att anställa lite fler:
– Cirka en procent eller tiotusen fler, säger SKL:s ordförande Anders Knape (m).
Men allt är inte frid och fröjd för det. Ekonomernas beräkningar visar att tillväxten kommer att ske på bekostnad av vad de kallar ”god ekonomisk hushållning”. Tanken är att kommunerna och landstingen bör gå med ett visst överskott för att klara framtidens pensioner och investeringar.
Men nu försämras både kommunernas och landstingens ekonomiska resultat kraftigt. Cirka hälften av landstingen kommer redan nästa år att gå med underskott, enligt prognosen. Alternativen blir att dra åt svångremmen ännu hårdare eller att höja skatten.

Även kommunerna får sämre ekonomiskt resultat. Det överskott som behövs till investeringar och pensioner smälter snabbt bort.
Allt fler kommuner och landsting kommer, enligt Anders Knape, brottas med underskott i ekonomin. Han kräver att finansminister Anders Borg ställer upp med minst fem miljarder kronor mer i höjda statsbidrag 2010.
– Det vore klokt av regeringen att redan nu ge besked om en rejäl höjning av statbidragen för 2010, annars riskerar vi att kommunsektorn bidrar till en förstärkning av lågkonjunkturen.
Kommunpolitiker landet runt är oroliga idag:
– Men jag upplever inte att det blivit tvärstopp på något sätt, att man kommer att fullfölja sina planer.

En del kommuner och landsting har trots de senaste årens med relativt goda tider inte fått sin ekonomi att gå med vad som betraktas som nödvändiga överskott.
– De kan ju inte långsiktigt leva med väldigt svaga resultat, säger Ander Knape.
Så där blir det nerdragningar?
– Ja helt säkert, i kombination med att vissa kommer att justera skattesatsen. Men en del som har det väldigt tungt har också en skattesats som gör att de tvekar två gånger innan der tar till skattevapnet.
Vad han vet höjer fem landsting skatten nästa år. De som ligger sämst till.
Hur ser han då som moderatpolitiker på skattehöjningarna?
– Jag är för kommunalt självstyrelse utan statliga regleringar vad gäller kommuners och landstings möjlighet att ta ut skatt.
– Om våra medlemmar bedömer att de måste höja skatten för att klara verksamheterna kan inte jag säga att de ska de inte göra.
Du ser det inte som ett underbetyg för politiken?

– Samtidigt har vi ett medborgarkrav som ska tillgodoses. Vi ska också veta att de som nu höjer skatten också har betydande sparprogram.

Landstingen som ligger sämst till

SKL:s analys: Om landstingen ska undvika att gå med förlust nästa år krävs så här stora nerskärningar om inte landstingsskatten höjs. (Procent av landstingens inkomster)

Norrbotten -4,6%
 Sörmland -4,1%
Västernorrland -3,3%
Blekinge -3,3% 
Dalarna -2,5%
Östergötland -2,5%
Jämtland -1,8%
Västerbotten -1,8%
Kronoberg -1,5%