Nyheter

Chatt om stress, oro och ångest

Psykologerna Maria Farm och Per Carlbring chattade med Kommunalarbetarens läsare.
Läs hela chatten här!

Psykologerna Maria Farm och Per Carlbring Moderator: Vi hälsar läsarna och våra experterPer och Maria välkomna! Varsågod att ställa era frågor.

självhjälp hur: Jag undrar hur det går till att hjälpa sig själv på nätet? eller med hjälp av en bok det verkar konstigt, men enligt KA:artikel ska det gå lika bra som med terapi?!
Per Carlbring: När man hjälper sig själv så går man igenom en strukturerad behandlingsmanual som innehåller samma komponenter som om man gick i ansikte-mot-ansikte behandling. Det är alltså ingenting man bara glider igenom. Det är alltså samma övningar. För vissa passar detta jättebra, för andra är det inte tillräckligt. Det viktiga att tänka på är att man inte ska känna sig misslyckad om man inte får den hjälp man tänkt sig. Tänk då att ?detta passade inte mig? jag testar något annat! Ge alltså inte upp för att det du provade inte funkade för just dig. Jag har en svensk artikel som beskriver detta på ett lättfattligt sätt som du kan få om du mejlar mig på per.carlbring@liu.se

Sara: Hur ska jag göra när jag mår dåligt inne i lektionssalen. Kan plötsligt känna att det inte går att få luft. Så var det inte tidigare, det började när jag flyttade till en ny stad.
Maria Farm: Det låter som att du har drabbats av panik. Det kan vara en reaktion på omställning i ditt liv, flytten. Försök att tänka att det är normalt, att du inte är sjuk. Fokusera på en lugn andning och våga stanna kvar i de situationer som ändå väcker oro, och märk att oron avklingar efter ett tag. Du kan också fokusera på annat, prata med dina nya klasskamrater till exempel.

Storebrorsan: Min lillasyster är sjuk, dock ingen diagnos ännu, vi tror att det kan vara MS. Det här gnager i mig och jag tänker på om hon kommer dö jämt. Sover dåligt och är på dåligt humör. Hur kan jag stötta henne och mig själv i det här? Går det att se något positivt i det här?
Maria Farm: Det bästa du kan göra är att finnas till hands för din syster, lyssna på henne om hon behöver prata, göra roliga saker tillsammans. Det är normalt att oroa sig i en kris men du kan för att lindra din ängslan till exempel ta reda på information om MS. Det positiva kan ju vara att du värderar din och din systers relation mer än tidigare och att du förstår hur viktig hon är för dig.

Sunil Chand: Är det verkligen möjligt att bli kvitt alla problem i vardagen?Jag menar det kommer ju nya problem hela tiden.Är det inte det ena så är det andra osv.
Per Carlbring: Jag tror att alla har problem. Vissa problem – t ex vad Paris Hillton ska välja för klänning ? kan vi tycka är fjantiga, men för henne kan det vara ett reellt problem. Så även om man har allt har man problem. I andra änden finns de som har förskräckliga problem och som lider mycket. Så svaret på din fråga är att det inte går att bli kvitt alla problem. Snarare tycker jag att man ska fundera igenom vad man vill med sitt liv och försöka gå i riktning mot dessa mål. Det kommer helt klart att dyka upp nya problem, men frågan är hur mycket man ska låta dem förstöra för en. Kanske kan man tänka lite som vid tinnitus behandling. Man kan ju inte med psykologiska metoder få bort ljudet, men man kan i vissa fall omvärdera hur mycket de ska störa ens liv.

Tidsoptimist: Hur ska man hinna med att hjälpa sig själv på tio veckor och öva timtals varje dag?
Maria Farm: Det räcker bra med en halvtimme varje dag.

Maria: Jag har så svårt att få ihop tillvaron som duktig i arbete, den perfekta mamman och den goda hustrun. Inget nytt alltså! Har fått mig ett bra uttryck till livs; Det duger att vara Good enough, och jag kan hålla med om det. Men hur börjar man? Hur kan jag bryta duktighetstrenden i mitt liv? Jag försöker och försöker men tycker aldrig att jag räcker till och det tycks aldrig bli tid över till reflektioner. Kan också berätta att jag lever i ett liv med en långtidspendlande man och är stundtals väldigt ensam med hela ansvaret, ja mest hela tiden faktiskt!
Maria Farm: Börja med att fråga dig själv vilka dina långsiktiga värderingar och mål är. Till exempel att vara en närvarande och bra mamma. Fråga dig sedan hur du kan bryta ner den här långsiktiga värderingen i mer konkreta beteenden. Till exempel stänga av teven hemma och leka med barnen lite oftare. Det låter också som att du behöver mer avlastning i vardagen. Kanske kan du använda dig av ditt nätverk och få barnvakt ibland.

Tidsoptimist: Hur ska man hinna med att hjälpa sig själv på tio veckor och öva timtals varje dag?
Per Carlbring: Ja, 10 veckor kan låta lite. Särskillt i relation till hur länge man haft sina problem. Sanningen är den att få hinner helt klart, utan på 10 veckor brukar man hinna en bra bit, men sedan återstår en del arbete. Om man har ont om tid skulle det kunna vara en väckarklocka till att stanna upp och fundera på om man gör rätt prioriteringar. Ska man trampa vatten och bara försöka överleva, eller ska man göra en storsatsning och verkligen försöka? Samtidigt är det viktigt att poängtera att 10 veckor inte är någon helig ko – det finns ingen forskning jag känner till som säger att man MÅSTE göra klart på 10 veckor. Och tittar man i våra forskningsartiklar så är det absolut inte alla som blir klara på 10 veckor. Man har hunnit en bra bit, men inte gått igenom alla 10 moduler. (jag har svarat längre men det fick inte plats)

Varför händer d: Jag kan känna sån fruktansvärd oro utan anledning. Hur kan den uppstå och vad kan man göra? Det känns som om jag är sjuk, hjärtat bankar och jag mår dåligt fast jag kanske sitter helt stilla hemma. Det kan vara lite bättre ett tag sen kommer det. Om jag varit ute och festat känns det ännu värre.
Maria Farm: Det låter som att du lider av paniksyndrom och/eller generaliserad ångest. Det kan uppstå till exempel på grund av stress eller faktorer i din bakgrund och uppväxt som färgar dina tankar väldigt negativa. Du kan få hjälp av terapi eller medicinering, men det är också viktigt hur du sköter dig i vardagen. Till exempel att inte överkonsumera alkohol, det ökar nämligen ångest.

Caroline: Hejsan! Jag har tidigare jobbat som barnskötare inom kommun men är sedan drygt 2 år sjukskriven och arbetslös tyvärr. *Jag undrar vilket som är ert bästa tips då man känner sig nere och inte har något meningsfullt att fylla dagarna med? *Hur kommer man ut på arbetsmarknaden igen? Hoppas på svar! Vänliga hälsningar Caroline N.
Maria Farm: Om din sjukskrivning beror på någon fysisk sjukdom, så att du inte längre kan jobba som barnskötare, är det ju viktigt att fundera på hur du vill vidare i ditt liv och din karriär. Vad skulle vara roligt att jobba med istället? Kan du söka en utbildning osv. Vid nedstämdhet är det viktigt att inte bli för passiviserad. Försök att komma ut en gång om dagen och använd ditt nätverk, hämta stöd hos vänner eller familj. Kanske bör du också fundera på att få professionell hjälp.

Inger Jönsson: Kan man bli fri från ångest, slippa vara orolig?
Per Carlbring: Nej, ångest går inte att slippa ifrån. Den finns med oss för att snabbt reagera på fara eller hot. Det spelar ingen roll om faran är verklig eller inbillad, det är upplevelsen av fara som sätter igång ångesten. Du kan alltså inte slippa ifrån ångest vid objektivt superfarliga situationer, men du kan slippa den i situationer som man objektivt inte ska ha ångest i. T ex när man handlar på en stormarknad en lönehelg. Alltså, behandlingen går inte ut på att man ALDRIG igen ska ha ångest.

Sunil Chand: Är det verkligen möjligt att bli kvitt alla problem i vardagen?Jag menar det kommer ju nya problem hela tiden.Är det inte det ena så är det andra osv.
Maria Farm: Intressant fråga! Jag brukar dela upp problem i tre kategorier: Bagateller (till exempel kollegan är sur), lösbara problem (ex ojämlik fördelning av hushållsarbetet hemma), och problem som inte står i din makt att påverka (ex strålning från andras mobiltelefoner). Det viktiga är att ägna sig åt den andra kategorin, den vi kan påverka. Bra ide är då att brainstorma olika lösningar, välja ut några som känns mest lämpliga och sen testa dem i verkligheten.

MK: hej ,hur kan man bli av sin oro och ångest och samtidigt stärker man sin självförtroende och sin personlighet? Vad kan man göra mot sin depretion och hur man kan bli av sina dåliga egenskaper? MVH/MK
Per Carlbring: Genom att få nya erfarenheter av att klara av situationer där man tidigare haft ångest (eller rent av undvikit helt) växer självförtroendet. Exakt hur man gör skiljer sig lite beroende på problembild, men det går ofta ut på att testa nya sätt att göra och sedan fundera kring vad man har för tankar och känslor kring det. Platsen räcker inte till för att ge ett mer omfattande svar, så slutordet blir låt inte nedstämdheten ta över och isolera dig utan försök vara aktiv och läs t ex Gerhard Anderssons bok Ut ur depression och nedstämdhet.

Anki: Har ni tips på material eller länkar jag kan läsa/hitta om hur man på ett prktiskt sätt kan jobba med stress ur ett arbetsmiljö perspektiv
Per Carlbring: Några förslag att börja med: http://www.stressmottagningen.com http://www.ceos.nu/

Bilskräck: Går det verkligen att träna bort ångest inför bilkörning. Det är ju rätt farligt och otäckt att köra bil.
Maria Farm: Vissa saker bör vi känna stor respekt inför. Bilkörning är en sådan. Där kan en viss nervositet och oro skärpa vårt fokus och göra oss till bättre förare. Det finns även andra situationer som vi bör vara försiktiga inför, som till exempel djur i naturen som vi inte vet hur de kommer att reagera, exempelvis ormar. Andra människor som beter sig hotfullt, aggressivt eller berusat kan också väcka ångest. Då kan det vara bra att vara lite på sin vakt.

Rodnar och svet: Så fort jag ska säga något på jobbet känner jag mig nästan svimfärdig och ansiktet flammar och jag blir svettig. Det är hemskt och jag gruvar mig om jag måste säga något på möte ex. Kan jag göra något
Per Carlbring: Det finns flera olika typer av ångestproblem där man kan få panikattacker, men som inte klassas som paniksyndrom eftersom attackerna i sig inte är det centrala problemet. Detta låter kanske som Social fobi. Där rädslan är kopplad till sociala situationer som att vara med på fikaraster eller att tala offentligt. Det centrala i rädslan är att andra ska granska och kritiskt bedöma en. Testa Furmarks bok ”Social fobi – Effektiv hjälp med kognitiv beteendeterapi”

Anita: Hej Jag har ätit ångestdämpande lite mer än ett år mår i stort sett bra någon mindre atack kan komma men det går långt i mellan,mina funderingar går då och då till att jag måste sluta med mediciner men vet inte hur jag ska våga är livrädd för att det ska börja igen som det var innan jag tog mod till mig att söka hjälp. Kan man äta medicinen så länge att dom kanske slutar att verka Finns det någon rekomendation på hur länge man kan äta medicinen eller är det hellt beroende till varje patient Mvh Anita
Maria Farm: Ångestdämpande mediciner kan vara beroendeframkallande på sikt. Det är viktigt att du konsulterar en läkare om detta. Skönt dock att höra att du mår bättre. För att upprätthålla detta kan du behöva försiktigt trappa ner medicinerna i samråd med din behandlare. Läs mer på Vårdguiden eller Fass.

Bilskräck: Går det verkligen att träna bort ångest inför bilkörning. Det är ju rätt farligt och otäckt att köra bil.
Per Carlbring: JA! Hemligheten är att dela upp det i många små delmål. Börja med att bara sitta i bilen under t ex 15 minuter några gånger. Öka sedan svårighetsgraden gradvis. Det ska vara lite obehagligt, men absolut inte outhärdligt. Det är inte frågan om att slå sitt ångestrekord! Nästa steg är kanske att öva på att sitta i en bil under tomgångskörning, därefter baka fram och tillbaka på garageuppfarten. Sedan längre och längre streckor. Jämför hur det är att lära sig cykla – det är mycket övning som behövs, och du behöver få nya erfarenheter att det funkar som kan överbrygga dina dåliga minnen.

Arv och miljö?: Vad menas med uttrycket medfödd sårbarhet? Sitter det i generna ångesten och oron? Vad kan man göra åt det?
Maria Farm: Medfödd sårbarhet betyder att det finns en större risk att utveckla till exempel ångestproblematik vid en kris i livet eller någon annan typ av belastning/negativ påverkan. Viss ärftlighet finns vid ångest och oro, men det är delvis oklart relationen mellan arv och miljö ser ut. Är du uppfostrad av en mycket nervös och orolig mamma kommer hennes beteende att påverka dig. Det är dock viktigt att betona att det alltid finns en stor del av din personlighet som du kan påverka genom egen träning/behandling. Det har forskning visat.

Arv och miljö?: Vad menas med uttrycket medfödd sårbarhet? Sitter det i generna ångesten och oron? Vad kan man göra åt det?
Per Carlbring: Alla är olika. Vissa – ofta kallade Maskrosbarn – kan utsättas för förskräckliga saker utan att ta så mycket skada. De har en låg medfödd sårbarhet. Sedan finns det omvända, att små saker kan påverka otroligt mycket. Det är alltså et samspel mellan arv och miljö. Ju mer nedärvd sårbarhet, desto bättre behöver miljön vara. Det finns tvilingstudier som visar att det både är arv och miljö, men att det för vissa psykologiska problem är en slagsida åt det ena eller det andra, men det är aldrig antingen eller. Arvet är svårt att ändra på så miljön är det vi kan påverka. Vi håller just nu på med en studie vid social fobi där vi tittar på om generna kan förutsäga hur bra en person svarar på behandling. I bästa fall skulle man kunna ta ett prov och direkt ge rätt behandling till rätt person. Men jag tvivlar på att det kommer att bli ett tydligt svar. Vi får höras vidare om något år!

Ullis: Hej,inte en fråga utan mer ett tips. Jag har känt en oerhörd stress och oro på jobbet de senaste åren. Tack vare min underbara chef och företagshälsovården samt facket har jag fått allt stöd och hjälp att ta tag i mina alkoholproblem. Har nu varit nykter i 11 mån. Också mycket stöd av mina självhjälpsgrupper. Så min stress i jobbet och privat är nu nere på den nivå som ändå tillhör livet. Så be om hjälp genom jobbet även om det känns svårt om alkoholanvändandet drar i väg.
Maria Farm: Roligt att höra! Ditt inlägg belyser vikten av samverkan vid psykisk ohälsa, att man får stöd från hela nätverket. Att ha en bra och förstående chef bidrar ju också till att man kan börja må bättre. Du har också vågat be om hjälp och tagit ansvar för ditt beteende, bland annat genom självhjälpsgrupperna. Det har säkert bidragit till din förbättring.

Ullis: Hej,inte en fråga utan mer ett tips. Jag har känt en oerhörd stress och oro på jobbet de senaste åren. Tack vare min underbara chef och företagshälsovården samt facket har jag fått allt stöd och hjälp att ta tag i mina alkoholproblem. Har nu varit nykter i 11 mån. Också mycket stöd av mina självhjälpsgrupper. Så min stress i jobbet och privat är nu nere på den nivå som ändå tillhör livet. Så be om hjälp genom jobbet även om det känns svårt om alkoholanvändandet drar i väg.
Per Carlbring: Bra tips! Att först för sig själv inse att man har problem är ett mycket bra första steg, och att sedan få uppbackning är toppen. Jag passar på att också ge tips: http://www.alkoholhjalpen.se/ http://www.escreen.se

Maud: Jag har gått på Kognitiv terapi för Agorafobi och panikångest.Det hjälpte mej jättemycket men det finns ju mycket som jag inte klarar av i alla fall.Finns det någon medicin man skulle kunna ta,som inte har så mycket biverkningar?
Maria Farm: Det bästa är att konsultera en läkare, gärna en psykiatriker. Om du känner att det finns saker som du fortfarande undviker, men som du gärna vill göra, kan ju en lösning vara att pröva medicinering. Vissa antidepressiva mediciner har också effekt på ångest, de har färre biverkningar än ångestdämpande medicin. Alternativt gå i några ytterligare sessioner hos din terapeut för att repetera vad som hjälpt dig tidigare.

Kristina: Har haft många trauman i mitt liv, är 51 år, och allt detta har utvecklas till GAD. Hade även en kärlekslös barndom. Äter lugnande och SSRI, men vill gärna gå på KBT, men enligt min läkare måste man då vara tablettfri!? Kan Landstinget hjälpa till om jag VILL gå KBT!? Ärligt, hela mina dagar går åt att kämpa mot ångesten, oro, och rädsla. Mvh.
Per Carlbring: Det finns en levande debatt om huruvida man ska kombinera medicin och psykologisk behandling. Generellt kan man säga att det inte alltid är så att 1 + 1 =2. Dvs att det är bättre att kombinera. Det kan i vissa fall bli sämre utfall av att kombinera. Dock ska man ju titta på varje enskild individ. Det är inte ovanligt att vi i våra studier har haft personer som äter medicin och har svarat bra på behandlingen. Dock ska man ha stått på samma oförändrade dos under t ex 3 månader. Dvs man äter medicin, men mår ändå inte nämnvärt bättre. Vissa menar att patienten blir mindre motiverad om man ”fuskar” med medicin, andra att inlärningsförmågan försämras av ångestdämpande vidbehovsmediciner. Medan andra säger att medicin måste till för att överhuvudtaget få personen till terapisessionen.

Rodnar och svet: Så fort jag ska säga något på jobbet känner jag mig nästan svimfärdig och ansiktet flammar och jag blir svettig. Det är hemskt och jag gruvar mig om jag måste säga något på möte ex. Kan jag göra något
Maria Farm: Det låter som att du är mycket blyg, alternativt lider av social fobi. Det vanliga vid det sistnämnda är att man överdriver konsekvensen av de symtom man upplever, till exempel rodnad eller darrning på händerna. Ofta ser inte andra vad du tror att de ser. Du behöver träna på att gradvis utsätta dig för de sociala situationer du tycker är svåra. Börja inte med det du tycker är svårast! Sluta också upp med eventuella så kallade ”säkerhetsbeteenden”, till exempel att inte möta folks blick, alltid ha något i händerna att pilla med, som mobilen eller ett gem, eller att dricka inför sociala situationer. De här sakerna minskar din ångest kortsiktigt, men förvärrar den långsiktigt. Fråga dig själv: Vad är jag rädd för? Vad är det värsta som kan hända? Och om det händer, hur kan jag då hantera det? Testa sedan dessa tankar i verkligheten. Är det för jobbigt på egen hand, tveka inte att söka professionell hjälp. Lycka till!

Inger Jönsson: Kan man bli fri från ångest, slippa vara orolig?
Maria Farm: Människan behöver kunna uppleva ångest när något hotar oss eller när det är viktigt att vi gör en förändring i våra liv. Ångesten kan vara den signal som säger dig ”Nu är det nog!”. Men överdriven ångest, särskilt i situationer där de flesta andra inte upplever ångest, ska man inte behöva ha. Undrar du över om du faller in i din sistnämnda kategorin, kanske du behöver prata med någon för att sätta ord på det du känner. Alternativt hitta en självhjälpsbok som passar din situation.

Maud: Jag har gått på Kognitiv terapi för Agorafobi och panikångest.Det hjälpte mej jättemycket men det finns ju mycket som jag inte klarar av i alla fall.Finns det någon medicin man skulle kunna ta,som inte har så mycket biverkningar?
Per Carlbring: Det låter lite osm du givit upp – jag skulle rekommendera att du, om det är möjligt, går tillbaka och ber om några ”boostersessioner”, dvs några ytterligare efter avslutad behandling för att putta dig i rätt riktning igen. Det låter som det fortfarande finns situationer som du undviker – så dessa skulle vara bra att fortsätta utmana – t ex genom beteendeexperiment. Du vet väl att det finns GRATIS behandling på de svenska psykologprogrammen? Där får man hjälp av en person under utbildning upp till 3 terminer: www.kbt.nu/terapi

Ellen: Jag blir alltid orolig när jag åker långt hemifrån, får ont i magen och ångest, kan inte sova bra mm. Hur får man bort problemet? Jag åker hemifrån ändå, men jag längtar alltid hem igen och det har kommit på senare tid!
Per Carlbring: Det låter som det är mycket jobbigt och du har säkert tänkt tanken att det vore skönt att slippa. Det är en stor risk att man faller för frästelsen, eftersom man direkt efteråt får en ångestlindring. Men du ger inte efter och därför har inte problemet blivit större. Just att vara borta är ett klassiskt panikproblem. Det jag skulle råda dig till är att försöka fånga upp vad du tänker i dessa situationer. Använd gratisformulären som finns på denna sida: www.ingenpanik.se

Stressknep: Vad är era bästa knep för att undvika onödig stress och oro i vardagen?
Maria Farm: På den frågan finns många svar. Här är ett: Skaffa dig bra rutiner. Ät bra och sov tillräckligt. Försök att få in någon slags motion i ditt liv. Det är viktigt att du tycker att det är något som är roligt. Gå inte och bär på saker och älta dem för länge. Känner du till exempel att det är något du vill prata med din chef om, så gör det. Se till att du inte bara reagerar på saker som händer dig, utan att du också agerar i linje med dina egna, personliga mål.

Storebrorsan: Min lillasyster är sjuk, dock ingen diagnos ännu, vi tror att det kan vara MS. Det här gnager i mig och jag tänker på om hon kommer dö jämt. Sover dåligt och är på dåligt humör. Hur kan jag stötta henne och mig själv i det här? Går det att se något positivt i det här?
Per Carlbring: Panikvinklingen på detta är att många får sina första attacker under stressfulla perioder. Men din fråga gällde ju hur du ska stötta och hjälpa både dig och din syster. Jag skulle rekommendera att ni pratar mycket med varandra. Det är fullständigt normalt att tänka och känna som du gör. Det är inte sjukligt, men väldigt jobbigt. Alltså, prata med varandra och erkänn att ni är oroliga. Spela inte tuffa och låtsas inte som ingenting.

MK: hej ,hur kan man bli av sin oro och ångest och samtidigt stärker man sin självförtroende och sin personlighet? Vad kan man göra mot sin depretion och hur man kan bli av sina dåliga egenskaper? MVH/MK
Maria Farm: Det låter som att det finns många aspekter av ditt liv du vill förändra. Depressionen kan vara en konsekvens av din ångestproblematik. Det kan vara viktigt att prioritera vad som behöver göras först. Kanske behöver du hjälp av en psykolog eller terapeut. Du kan antingen söka hjälp genom landstinget eller hitta en privatpraktiserande terapeut.

Anna: Hur kan det vara att som liga blir fria från depression och kan släppa medicin och andra inte? Kan KBT ibland helt ersätta medicin?
Per Carlbring: Ja, KBT kan ibland helt ersätta medicin. Dock kan man idag inte på förhand säga vilka som svarar bäst på medicin och vilka som svarar bäst på KBT. I alla fall vid paniksyndrom. När det gäller depression så är terapimetoden inte lika avgörande för behandlingsutfallet som vid vissa andra problem. Men även här gäller att KBT kan ersätta medicin. Särskilt den nyagamla metoden ”beteendeaktivering” har goda resultat när det jämförs mot medicin även vid svår depression. Se här: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18540740

Anna: Vad är fördelen med Kbt jämfört med andra terapier?
Maria Farm: KBT har visat sig ha god effekt vid till exempel ångestproblem, stress och måttligare depressioner. Nyligen publicerades forskning som visar att psykodynamisk terapi ger goda resultat vid kronisk psykisk sjukdom och personlighetsstörningar. I övrigt är det viktigt att känna att den metod man väljer som klient passar en, att man litar på sin terapeut och att man får en prognos på hur lång behandling kan tänkas behöva vara. Innan man träffar en terapeut kan det också vara bra att fundera på vilka ens personliga mål med terapin är och stämma av det här med terapeuten.

Ellen: Jag blir alltid orolig när jag åker långt hemifrån, får ont i magen och ångest, kan inte sova bra mm. Hur får man bort problemet? Jag åker hemifrån ändå, men jag längtar alltid hem igen och det har kommit på senare tid!
Maria Farm: Fråga dig vad det är du är rädd för. Att vara ensam? Att något ska hända din familj? Fundera sedan om det finns fog för din oro och om det i så fall går att göra något åt det. Du skriver att det har kommit på senare tid. Är det något särskilt som har hänt i ditt liv? Att längta efter dem vi står nära och älskar är ju annars en normal känsla och en del av kärleken.

Anna: Vad är fördelen med Kbt jämfört med andra terapier?
Per Carlbring: I vissa fall fungerar KBT bättre (eller i alla fall snabbare). Annars är det mer tycke och smak. Vissa kan t ex uppskatta en aktiv terapeut (som vid KBT), andra kan tycka att man kanske blir för styrd. Vad som kännetecklar KBT kan man läsa om här: www.kbt.nu och här: www.kbt.info Det finns också en bra sammanställning som kallas ”Gulan” som är en uppdaterad version av en sammanställning där olika terapier beskrivs och forskningsläget redovisas.

Anna: Min mamma har en depression men med låg dos anitdep.medicin är hon bra men skulle inte terapi kunna hjälpa henne?Så hon till slut kan släppa medicinen. Hon säger att hon har låga halter i hjärnan och måste ha medicin livet ut och tycker inte terapi fungerat. Hon har ej provat KBT. Snälla; hoppas ni kan svar då detta pågått i flera år.
Maria Farm: Tyvärr kan vi inte ändra andra människor. Det du kan göra är att finnas till hands för din mamma och stötta henne, men också se till att du har ett eget fungerande liv. Terapiforskning har visat att egen motivation är mycket viktig för lyckade resultat. Din mamma måste alltså vilja själv. En mellanväg kanske är en självhjälpsbok i julklapp?

Livsstil: Vad är viktigt att tänka på i livsföringen? Har maten betydelse för ångets och oro? En del pratar ju om socker som stor bov eller kaffe tex.
Per Carlbring: Jag är inte så inne på de olika näringsämnena, men jag tror att en minst lika viktig del är HUR man äter. Är det stressigt och man kastar i sig maten – eller är det en lugn stund med trevlig avkopplande och berikande konversation med personer man gillar? Personligen skulle jag gå på Livsmedelsverkets rekommendationer och försöka göra matstunden till en trevlig stund på dagen som man ser fram emot (hur det sedan ska gå till i en stressad barnfamilj är en anna fråga…)

Livsstil: Vad är viktigt att tänka på i livsföringen? Har maten betydelse för ångets och oro? En del pratar ju om socker som stor bov eller kaffe tex.
Maria Farm: Mat har betydelse för ångest och oro. Det är viktigt att äta regelbundet och hyfsat nyttigt. Det förebygger onödig stress och oro och gör dig mer motståndskraftig mot överdrivet negativa tankar. Men det kan också vara viktigt att ibland få unna sig något lite extra i matväg. Att bli fanatisk leder inte till psykiskt välmående.

Stressknep: Vad är era bästa knep för att undvika onödig stress och oro i vardagen?
Per Carlbring: Personligen skulle jag säga att sund självhävdelse är bra. Alltså att våga stå upp och säga ifrån om det är uppgifter som läggs på en utan att man egentligen har tid. Sedan tror jag att goda vänner eller arbetskamrater som man kan prata med är väldigt bra. Slutligen ska man tänka på att inte slita ut sig. Det är helt okej att jobba stenhårt, men då måste man också försöka planera in tid för återhämtning. Att få göra saker man gillar och kan koppla av med. Tänk alltså mer på dig själv (men förstås inte på bekostnad av andra).

Lisa: Vilka är det som drabbas av panikångest, är det något som ärvs? Kan man veta det i förväg och vad ska man då titta efter eller känna varning för?
Per Carlbring: NU MÅSTE JAG ÄTA LUNCH SÅ DETTA BLIR MITT SISTA SVAR: Du kan få svar på många av dina frågor här: http://www.diva-portal.org/diva/getDocument?urn_nbn_se_uu_diva-4148-1__f… Kort så ärvs det till viss del, men det är också miljön som är viktig. I miljön kommer dels hur man lärt sig att man ska reagera (modellinlärning), dels hur stressig miljön är. I viss mån kan man titta på generna (det gör vi just nu i en socialfobi studie : www.kbt.nu/sofie6 ). Vill man testa om man har paniksyndrom kan man göra detta test: http://www.ingenpanik.se/micro/ingenpanik/on-line/pdsr.htm Får man över 8.75 poäng är det sannolikt att man har paniksyndrom (som alltså är ett av flera olika ångestproblem man kan ha. Andra är social fobi, generaliserad ångest osv).

Moderator: Tiden är slut! Vi tackar Maria och Per för att de ställde upp. Och alla er frågeställare, förstås!