Tio år efter förskolereformen då förskolan fick en egen läroplan har Skolverket gjort en utvärdering. I huvudsak bygger den på en enkät till kommunernas chefer för förskoleverksamheten. Man har också intervjuat 15 rektorer, 24 förskollärare och sex barnskötare i sex kommuner.
Den bild som Skolverket målar upp är en förskola där personalen är positiv till läroplanen som ska ha höjt förskolans status. Men också där, oftast på politikernas initiativ, enskilda barns prestationer mäts och bedöms i ökad omfattning.

Enligt Lena M Olsson använder man inte sällan samma slags bedömningsmetoder som i skolan. Förskolans verksamhet ses som ett sätt att förbättra de kommande skolelevernas resultat.
Men det är inte vetenskapligt belagt att utbildningen blir bättre av att förskolan satsar mer på läsning, räkning och skrivning på lekens och annan verksamhets bekostnad.
Andelen barn i behov av särskilt stöd har ökat kraftigt men resurserna för dessa barn bedöms ofta som otillräckliga, är utredarnas slutsats.

För att få extra personalresurser till dem krävs ofta en medicinsk eller psykologisk diagnos.
– Det innebär att barn med diffusa svårigheter riskerar att komma i kläm, skriver utredarna.
Ett annat problem är, enligt Skolverket, bristen på högskoleutbildad personal.  Andelen förskollärare har ökat något i de kommunala förskolorna men minskat i privata.
– Många kommuner har ambitioner att anställa fler förskollärare men det utbildas allt för få i dag, skriver Skolverket.