Orsaken till den växande arbetslösheten är att den ekonomiska krisen minskar konsumtion och investeringar världen runt. På ekonomspråk heter det minskad efterfrågan.
Om staten aktivt gick in stimulerade ekonomin med 50 miljarder kronor skulle det sänka arbetslösheten med 1 procent, hävdar LO-ekonomerna i rapporten. Genom högre skatteintäkter och lägre kostnader för arbetslöshet skulle statskassan så småningom få tillbaka 25 miljarder.

Men LO:s chefsekonom Dan Andersson avstår från att gå från räkneexempel till att ställa krav på regeringen.
– Jag vill inte lägga ett förslag som lurar folk att tro att nu har LO en politik som att kommer att genomföras. För det första kommer den inte att genomföras. Och för det andra kan den inte genomföras givet det spelupplägg som finns, säger Dan Andersson.
Enligt honom har politikerna sedan tio år tillbaka avvecklat de instrument som tidigare fanns för att snabbt öka efterfrågan i ekonomin. Och även om riksdagspolitikerna skulle vilja öka statens utgifter sätter utgiftstaken de beslutat om stopp för det. Speciellt som växande arbetslöshet automatiskt ökar statens utgifter.
– Det finns inte avsatt tillräckligt stora marginaler för en aktiv konjunkturpolitik i den omfattning vår behovsanalys visar.

Finanskrisens skugga ligger över alla ekonomiska prognoser idag.
Dan Andersson menar dock att regeringens analys av finanskrisen är ”väldigt grund”.
– Det handlar inte om girighet.
– Det här är i grunden inte en finanskris utan en sparandekris. En del regioner i världen konsumerar mycket mer än de producerar och andra konsumerar mycket mindre än de producerar.
USA tillhör den första gruppen Sverige den andra med stort handelsöverskott visar han med ett diagram.
– Vi ser bara slutet till början på finanskrisen. Forskningen visar att den reala efterfrågan kommer att påverkas under 4-5 år.
Den finansiella krisen kommer alltså, med den synen, att bromsa hjulen i ekonomin under lång tid framåt.

LO-ekonomerna tror dock i sin prognos att svensk ekonomi växer en smula även nästa år, BNP växer med 0,3 procent. Inte mycket jämfört med senaste åren men dock inga minussiffror som under 90-talskrisen.
Och den prognosen hänger paradoxalt helt och hållet på att de spår att landets stora handelsöverskott växer ännu mer.
– Växelkursen går Sveriges industris väg, kronan försvagas nästa år, förklarar LO-ekonomen Lars Ernsäter sin prognos.
– De stora obalanserna i handeln borde ju leda till att kronan förstärks kraftigt. Men det här är en kortidsprognos och kronan är en liten valuta som inte ”gillar” finansiella kriser.

Det är inte bara antaganden om en svag krona som ligger till grund för att prognosen inte blir mörkare än den är.
Om bostadspriserna i USA fortsätter att falla nästa år eller om bankerna världen runt inte börjar låna ut mer pengar torpederas prognosen för den internationella utvecklingen vilket påverkar även Sveriges exportberoende ekonomi.
Lars Ernsäter medger att det finns risker att det går sämre än prognosen.
– Riskerna i vår bedömning ligger som det heter på nedåtsidan.
Om exempelvis svenska huspriserna sjunker med mer än de fem procent ekonomerna räknar med ökar hushållen sparandet vilket sänker konsumtionen ännu mer. Företagen får sälja mindre och fler blir utan jobb.

LO-ekonomernas  höstprognos

Procentuell förändring år

2008

2009

2010

Privat konsumtion

1,5%

0,4%

2,0%

Stat, kommunerna och landsting

0,7%

1,0%

1,0%

Investeringar

3,6%

-2,1%

3,0%

BNP

1,3%

0,3%

2,0%

Timlöner

4,0%

3,8%

4,0%

Prisökningar

3,7%

2,0%

1,7%

Överskott på Sveriges utrikesaffärer*

7,7%

9,2%

9,1%

(*procent av BNP)