Kommissionen bjöd i Bryssel in till ett forum om arbetarnas rättigheter och kapitalets frihet.
Den ansvarige kommissionären Vladimir Spidla hälsade välkommen med att säga att det måste finnas en balans mellan löntagarnas rättigheter och EU:s grundläggande frihet för företagen över nationsgränserna.

Ett hundratal politiker, fackföreringsföreträdare och jurister fick sedan höra arbetsmarknadsministrar från Frankrike, Luxemburg, Sverige, Danmark och Tjeckien diskutera hur de ser på domarna från EG-domstolen om Laval, Rüffert, Viking Line och Luxemburg.
Dessa domar handlar om fackens rätt att med stridsåtgärder kräva kollektivavtal med en utländsk arbetsgivare, att med stridsåtgärder förhindra social dumping genom utflaggning av fartyg till ett land med sämre löner, att en offentlig myndighet vid upphandling kräver villkor enligt regionens kollektivavtal och att en stat kräver att utländska företag följer alla villkor enligt det landets lagar och kollektivavtal.

Domstolens besked är att fackliga stridsåtgärder är OK så länge de inte kräver mer än minimilön och minimiregler om semester, arbetstider och annat som räknas upp i EU:s utstationeringsdirektiv.
Det är inte tillåtet att vid upphandling kräva villkor enligt regionala kollektivavtal, bara nationella avtal. Domstolen tillåter inte heller att ett land kräver att utländska företag ska följa alla regler i det landets lagar och avtal.
Ministern från Luxemburg, François Biltgen, sa att domstolens besked var som en smäll på käften. Det som sved extra mycket var att det var EG-kommissionen som anmält Luxemburg inför domstolen.
Claus Hjort Frederiksen, från Danmark, berättade att den danska arbetsmarknadsmodellen är en stor fråga för de danska väljarna. Parollen har varit att i Danmark knäcker de nötterna själva, utan inblandning från EU.

Sven Otto Littorin sa att EG-domstolens dom i Lavalmålet var en besvikelse. Men att Sverige nu ska göra allt för att anpassa landets arbetsrätt så att den följer EG-rätten. I likhet med sina kollegor från Luxemburg och Danmark var han emot att se över EU:s utstationeringsdirektiv, det talar om vilka krav som får ställas på ett företag som tillfälligt är verksam i ett annat EU-land.

Fram till Lavaldomen har de allra flesta menat att det är tillåtet att ställa krav utöver det som räknas upp i direktivet. Domstolen slår fast att direktivet är ett golv och ett tak, det är inte tillåtet att kräva mindre men heller inte mer.
Littorin sa att flera medlemsländer vill försämra direktivet mer än vad domstolen gör i sin tolkning. Därför vill han inte gå med på att det görs en översyn av direktivet.

Jan Andersson, socialdemokratisk EU-parlamentsledamot som fått parlamentets arbetsmarknadsutskott med på att kräva en översyn av direktivet, tycker att Littorin och de andra regeringsföreträdarna i EU är fega.
– De säger att de inte gillar domstolens tolkning. Men de törs inte göra något åt det. Jag är politiker för att jag vill påverka och förändra. Därför kan jag inte förstå deras rädsla, förklarade han.
Det svenska inslaget var stort i talarstolen och i de olika panelerna under forumet.

Förutom Littorin och Andersson deltog LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin som ordförande i Europafacket, Lars Gellner arbetsrättsjurist vid Svenskt Näringsliv som företrädare för Europaarbetsgivarna samt professor i arbetsrätt Jonas Malmberg som juridisk expert tillsammans med Niklas Bruun, finländsk professor som också är mycket verksam i Sverige.
De två professorerna beskrev hur utstationeringsdirektivet med små förändringar skulle kunna tillåta att facken krävde kollektivavtal med villkor utöver minimivillkor och med fler villkor än vad direktivet räknar upp.

Det fick en deltagare från det belgiska universitetet i Gent att protestera.
– Ni svenskar måste sluta upp med att ständigt försöka få EU att bli som Sverige. Det är ju faktiskt Sverige som är en del av EU och det är på tiden att ni inser att det är ni som ska anpassa er till oss andra och inte tvärtom. EU:s regler och domstolens tolkning är utmärkta och behöver inte ändras, sa Filip van Overmeiren.
Lars Gellner höll med om att EU:s direktiv inte ska förändras. Han och Europaarbetsgivarna är mycket nöjda med domstolens domar i de aktuella målen.
Det är också de östeuropeiska regeringsföreträdarna.

Arbetsmarknadsminister Petr Necas från Tjeckien höll ett lovtal för frihandel och fri rörlighet för arbetskraft och företag över gränserna. Han menade att alla tjänar på att domstolen slår fast att det inte är tillåtet att ställa för hårda krav på utländsk arbetskraft eller utländska arbetsgivare.
Jacek Protasiewicz, EU-parlamentariker från Polen, höll med och sa att han accepterar att alla ska lika betalt och samma villkor om de är anställda av samma arbetsgivare.
– Men det är en del av marknadsekonomin att nya företag konkurrerar med lägre priser genom att ha sämre villkor för de anställda. Så gör många nya företag. Det kan vi inte förbjuda.

Trots uppmaningar från Europafacket tänker inte kommissionen agera för att ändra EU:s regler efter domen. Inte ens om parlamentet om två veckor beslutar att kräva en översyn av utstationeringsdirektivet. Kommissionen är inte tvingad att följa denna uppmaning.
– Vi fortsätter att lyssna på vad medlemsländerna, fack och arbetsgivare har att säga i denna fråga, förklarar Vladimir Spidla.
Så trots att Europafacket har fått parlamentet med sig kommer det inte att hända så mycket på EU-nivå när det gäller att skärpa EU:s regler om social dumping.