Träna närvaro i vardagen

– Meditation har varit förenad med flummighet, rökelse och ceremonier. I mindfulness är det religiösa bortskalat. Syftet är att vara medveten, vaksam, alert, säger läkaren Ola Schenström.
Ola Schenström är den som ligger bakom det hälsoprojekt i Norbottens läns landsting som beskrivs i artikeln härintill.

När något otäckt eller sorgligt händer far tankarna iväg, och vi blir lätt räddare eller ledsnare än vad det finns skäl till. Det beror på att vi omedvetet tolkar det som händer mot bakgrund av saker vi tidigare upplevt.
– Tankar är inte verkligheten, utan vår konstruktion av verkligheten, förklarar Ola Schenström.
Mindfulness brukar översättas till ”medveten närvaro”. Metoden går ut på att träna sig i att vara uppmärksam, observera tankar, känslor och vad som händer i kroppen för att förstå sina reaktioner bättre och göra klokare val.
Om man lägger tjugo minuter om dagen på att träna kan man bli lugnare, lyckligare och öka förmågan att klara av svårigheter. Hjärnforskare har kunnat mäta effekten i hjärnan: Det blir mer aktivitet i den del av hjärnan som styr över känslor som glädje och lycka, och mindre i den del som styr över rädsla, irritation och sorg.
Man kan lära sig hur man ska träna genom att läsa en bok om mindfulness eller genom att lyssna på en CD-skiva med övningar. Det finns flera olika, korta övningar som med hjälp av bland annat andning och rörelser tränar hjärna. (Se faktarutan).

Man kan också träna i vardagen. Allt man gör automatiskt och med tankarna på annat håll, kan man prova att göra med full uppmärksamhet. När man lagar mat kan man lägga märke till hur råvarorna känns och doftar, ljudet när löken fräser i stekpannan. Tankarna kommer att fara iväg gång på gång, och varje gång tar man tillbaka uppmärksamheten.
– Det finns hur många tillfällen som helst att träna, säger Ola Schenström.
Det svåraste är att verkligen ta sig tiden att genomföra övningarna. Om man lyckas blir övningarna ofta ett behov.