Varannan kvinna och var fjärde man beräknas drabbas av en depression någon gång under livet. 23 procent av kvinnorna och 13 procent av männen besvärades av ängslan, oro eller ångest, visar en undersökning från 2006. Problemen har ökat de senaste årtiondena.

Om man har svåra problem ska man inte tveka att söka läkarhjälp. Men för lättare besvär finns det många metoder som kan göra livet lättare. Rätt mat och motion, kognitiv beteendeterapi, mindfulness är några av de sätt vi beskriver på följande sidor.
Ibland finns det en tydlig orsak till problemen. Man kan till exempel vara stressad för att man har en alltför stor arbetsbelastning. Då är det naturligtvis viktigt att man försöker minska arbetsbelastningen, till exempel genom att ta hjälp av facket.

Men även då
kan metoderna ovan vara till hjälp. Man kan behöva jobba med sig själv för att förstå var problemet ligger: Att det inte är man själv som är otillräcklig, och att man faktiskt är värd bättre arbetsvillkor.
På det här uppslaget får du veta lite om de tillstånd som stör. På sidorna som följer får du verktygen för att må bättre.

1 STRESS: Vid stress reagerar kroppen som på ett fysiskt hot: Pulsen och blodtrycket stiger och stresshormoner utsöndras. De här reaktionerna är till nytta om man behöver slåss eller fly för livet – men fullständigt värdelösa om man ska mata en patient, plugga eller klä på ett motsträvigt barn.
Stress gör oss trötta, irriterade och glömska. Empatin minskar. På sikt kan man bli sjuk.
Det finns många saker som stressar oss i vardagen: För mycket att göra, höga krav på jobbet, bullrig arbetsmiljö, ont om pengar, separationer… En del yttre orsaker kan man förstås åtgärda, men man kan också lära sin kropp att reagera annorlunda på stressfaktorer.

2 NEDSTÄMDHET OCH DEPRESSION: Ingenting känns roligt längre. Man orkar inte ta itu med saker som behöver göras, det blir svårt att koncentrera sig. Man kan inte se någon ljusning framöver heller.
En depression kan utlösas av en händelse: Man förlorar jobbet, någon man älskar dör.
Men ibland finns det ingen yttre anledning. Allt kan vara bra i livet, ändå är du ledsen. Händelser tidigare i livet kan ha fått dina tankar att fastna i negativa spår.

3 ORO, RÄDSLA OCH FOBI: Man kan vara rädd för många olika saker: Spindlar och ormar, höga höjder, fester med främmande människor, åka hiss… Rädslan kallas fobi om den är så stark att man anpassar livet efter den, till exempel genom att undvika de situationer man fruktar.
För en del människor är rädslan inte knuten till någon speciell händelse – de oroar sig hela tiden och är alltid beredda på att något hemskt ska hända.

4 ÅNGEST OCH PANIK: När oro och rädsla ger symtom i kroppen kallas det för ångest. Man kan få hjärtklappning, rodna, börja svettas, musklerna spänns, man får andnöd eller börjar skaka.
Panikattack kallas det när man plötsligt får flera starka ångestsymtom, så intensivt att man kan tro att man ska dö. Hjärtklapp-ning, andnöd, stickningar i händer och fötter, yrsel och en stark känsla av overklighet är vanligt vid panikattacker.
Paniksyndrom. En del människor får panikattacker flera gånger utan att förstå vad det är som utlöser attackerna. Livet börjar domineras av oro för att få fler attacker, man kanske undviker att köra bil eller ens gå ut av rädsla för attackerna. Då har man utvecklat paniksyndrom.

När behöver du hjälp?

Den som har ångestsymtom bör gå till en läkare. Hjärtklappning och annat kan vara symtom på andra sjukdomar. Om läkaren kan utesluta de sjukdomarna, kan man välja att arbeta med sin ångest på egen hand eller söka hjälp i form av terapi, läkemedel eller både och.
Depression. Om man är så djupt deprimerad att man funderar på att ta sitt liv bör man gå till en läkare eller terapeut. Likaså om man är svårt passiviserad, kanske inte orkar ta sig ur sängen på dagarna.
Man bör också söka hjälp om man har ett skralt nätverk, ingen att tala med eller ingen som håller koll på hur man mår från dag till dag. Särskilt den som har ansvar för andra människor, till exempel barn.

Här finns hjälpen!

Man kan börja med att ta kontakt med vårdcentral eller psykiatrisk mottagning. Det finns psykiatriska akutmottagningar för akuta problem.
Det är inte så vanligt att man får terapi genom den offentliga vården, oftast får man vända sig till en privat terapeut och betala hela kostnaden själv. Legitimerade terapeuter kan man söka på webbplatserna www.kbt.nu och www.psykolognet.se.