Mer i plånboken — om du är frisk och har jobb

Kommunalarbetaren har sedan 1991 följt vad som händer med ett antal typfamilj­ers hushållsekonomi. Senast vi granskade dem var 2004.
Sedan dess har en heltidsarbetande kommunalare i snitt fått höjd lön med 675 kronor per år.
Eftersom Sverige, liksom omvärlden, har haft låga prisökningar har reallönerna stigit med 300 kronor per år.
Sänkt inkomstskatt på 180 kronor (realt) i snitt per år har bidragit till den ökade köpkraften.
Det gäller de som har fast heltidsjobb och alltid är friska.

För de som är utan jobb och/eller har dålig hälsa ser det inte lika ljust ut.
Försämringar för sjuka och arbetslösa som olika regeringar genomförde under 90-talet består. Deras favoritargument då var att vi alla måste ställa upp för att rädda statens finanser. Under senare år har finanserna gått med miljardöverskott. Men försämringarna har fortsatt. Nu är huvudargumentet att ”det måste löna sig mer att arbeta”, reger­ingens ”arbetslinje”. Där finns också paradnumret ”jobbskatteavdraget”: skattesänkning man förlorar om man blir sjuk, arbetslös eller pensionär.

Många kommunalare som har fast jobb har därmed trots allt inte så stora marginaler om de blir sjuka eller arbetslösa.
2004 beskrev vi hur bara en förkylningsvecka knäckte ekonomin för den ensamstående och deltidsarbetande undersköt­-erskan med två barn. I dag skulle 2-3 veckor göra det. Om hon är ekonomibiträde med lägre lön går det betydligt fortare. Hennes hushållsekonomi ligger 600 kronor närmare fattigdomsgränsen än undersköterskans.

Och då har vi lagt ribban väldigt lågt vad gäller fattigdomsgräns­en. Liksom tidigare har vi utgått från den nationella socialbidragsnorm som fanns fram till 1996. Och sedan räknat upp för prisökningarna.
Socialbidragsnormen var uträknad för att bara rymma inköp av det som myndigheterna för 12 år sedan ansåg var nödvändigast då.

Jämförande tabeller:
Familj 1: Gifta paret med med barn
Familj 2: Ensamma mamman
Familj 3: Singelkvinnan

I tabellerna ser du hur en månads arbetslöshet kan knäcka nästan alla hushållsbudgetar. Speciellt under första månaden. Du får nu ingen ersättning under de första sju dagarna, ”karensdagar”, och går miste om jobbskatteavdraget.
Siffrorna hade sett ännu värre ut om facket inte tecknat en inkomstförsäkring som fyller upp till 80 procent under 100 arbetslöshetsdagar.

En månads sjukskrivning knäcker också som synes mångas hushållsekonomi.
För en heltidsarbetande kommunalare ”försvinner” fyra tusenlappar ur plånboken. Det blir inga 80 procent att leva på utan 75 procent.