Dyrare att leva i finanskrisens USA

Börsen sjunker och Wall Street i New York blöder. Men medan finansmarknaden har fått ett eget räddningspaket får den vanliga amerikanen klara sig så gott det går.
Att äga ett hus är en stor trygghet och tillgång i många amerikaners liv, men nu ser flera av dem hur värdet på deras hus faller. Samtidigt ökar arbetslösheten månad för månad medan priset på mat och bensin stiger.

I närheten av frukt- och grönsaksmarknaden vid Union Square på Manhattan i New York sitter Candace LaRue.
För två år sedan köpte hon ett hus för första gången. Trots att hennes handpenning inte var stor hade hon inga problem att få lån.
– Men mitt lån var inte riktigt vad jag hade väntat mig. Villkoren visade sig vara annorlunda än vad som sagts innan. Jag tror inte det är ovanligt. Jag har vänner som också har blivit lurade och som fått felaktig information om sina lån. Tack och lov har jag kunnat betala hittills. Men varje månad är jag orolig över om jag ska ha råd att betala mina räkningar den månaden också, säger Candace LaRue, som arbetar med utbildning.

Raji Deen jobbar som vakt och oroas främsta för barnens framtid.

Utanför Beth Israel Medical Center några kvarter ifrån marknaden arbetar Raji Deen som vakt. Han och hans fru har ägt sitt hus i Queens länge så de oroar sig inte så mycket för huslånen som för barnens framtid:
– Vi har söner i sena tonåren och jag tänker på hur det ska bli för våra barn. Sedan märker vi förstås att mycket har blivit dyrare, priserna har gått upp. Som vanligt blir det vi skattebetalare som får betala.

Den tidigare EU-parlamentarikern Jonas Sjöstedt från vänsterpartiet bor i Brooklyn i New York sedan drygt två år tillbaka.
Han konstaterar att den ekonomiska krisen redan pågått ett tag för vanliga amerikaner. Reallönerna har stått stilla eller gått tillbaka. Samtidigt som marknadsvärdena på hus ökade under en lång tid. Det gjorde att många belånade sina hus för att använda de lånade pengarna till att leva på.
– Många har dåliga lån som har marknadsförts aggressivt. Nu när huspriserna faller slår det hårt mot människor med små marginaler. Priserna ökar och arbetslösheten ökar. Många amerikaner ser deras ekonomiska trygghet smälta ihop framför ögonen på dem, säger Jonas Sjöstedt.
Arbetslösheten har ökat nio månader i rad i USA. Bara under september försvann 159 000 jobb. Under hela året har 760 000 arbetstillfällen försvunnit.

Jonas Sjöstedt säger att den bild som ofta förmedlats från USA är att det gått bra för landet. Men han menar att det är de allra rikaste som det gått bra för, den vanliga amerikanen har fått en väldigt liten del av kakan.
Det är därför vreden är stor mot det räddningspaket som antogs i USA i förra veckan. Summan för räddningspaketet uppgår till nästan 5000 miljarder kronor.
– Det är de som orsakade krisen – banker och finansbolag – som får hjälp medan vanliga arbetande amerikaner inte får någon hjälp alls med det här paketet. Reformutrymmet var redan litet i USA eftersom de hade ett stort budgetunderskott från början. Nu blir det ännu mindre och priset blir att pengar som akut hade behövts till social välfärd används till krisen, säger Jonas Sjöstedt.

Laura Morand oroas över att krisen ska drabba barnens utbilding och säkerhet.

Vem som får betala och varifrån pengarna ska tas är något som Laura Morand funderar över. Vi träffas på Avenue A på östra Manhattan där hon precis hämtat upp sin äldste son från skolbussen.
– Jag är mest bekymrad över att den här krisen betyder mindre skattepengar till skolor och utbildning. Och att det på sikt ska leda till att det blir osäkert och otryggt i områden som det här, som det var på 1980-talet, säger Laura Morand.
Hon och hennes man äger en bar och skulle precis öppna ytterligare en när finanskrisen slog till. Ingen vill i dagsläget låna ut pengar så den nya baren får vänta.
– Jag tror att det är viktigt att man kan låna pengar. Hade vi kunnat öppna vår bar hade det lett till flera arbetstillfällen, som nu inte blir av. Det här drabbar hela samhället eftersom många är i samma situation som vi.