Föreningen Majblommans undersökning Briller och barn visar att 4 av 10 föräldrar med barn som behöver glasögon inte haft råd när behovet uppstått, utan tvingats söka privata bidrag. Värst är det i Stockholm där bidraget slopades redan 2004.
I de övriga landstingen utgår ersättning, oftast 400 – 500 kronor vilket kanske täcker en tredjedel av kostnaden, och inte längre än till barnen fyllt 7 år.
Endast tre landsting ersätter hela kostnaden.

Nu kräver organisationen att politiker betraktar nedsatt syn bland barn på samma sätt som nedsatt hörsel eller andra funktionsnedsättningar, vilket låter som en vettig idé.
Barn med synfel som inte rättas till kan få bestående synnedsättning som inte går att fixa senare. Det kan leda till trötthet, huvudvärk, koncentrationsproblem, något som kan ge problem med skolarbetet och försämra skolresultaten.
Ju tidigare behandling desto bättre resultat.
– Glasögon bör betraktas som en medicinsk behandling och omfattas av högkostnadsskyddet. Barn vars föräldrar inte har råd med glasögon riskerar att hamna på efterkälken om de inte får rätt utrustning och kan hänga med i skolan, säger Lena Holm, generalsekreterare till Svd.se.

”Barnfrågor prioriteras inte av politikerna”, säger Lena Holm. Men utrymme saknas i budgeten menar Birgitta Rydberg (fp), sjukvårdlandstingsråd i Stockholm.
Barnglasögonbidraget som slopades redan 2004 när socialdemokraterna var i majoritet, kommer inte tillbaks, förklarar hon.
– Det är lätt för en organisation som Majblomman att säga att någon annan ska betala men det är en prioriteringsfråga i en redan ansträngd budget, säger hon till SvD.se (08/10/03).

I SvD på papper samma dag ifrågasätter hon även att 4 av 10 tillfrågade säger att de inte har råd med glasögon.
”Det beror på hur man prioriterar. Och så många ligger inte under socialbidragsnormen”, säger hon, som ett mycket illustrativt exempel till Lena Holms konstaterande om synen på barnfrågor hos vuxna politiker.

Vanligen brukar föräldrar som har ont om pengar satsa rubbet på sina barn. De ska ha bra kläder och inte sticka ut som fattiga. Hellre svälter man själv. Men så finns det då de som inte gör de rätta ”prioriteringarna”, utan kanske köper cig och sprit till sig själva i stället. Var femte unge lever med föräldrar som dricker för mycket, enligt en annan undersökning. Gissningsvis betyder det att alkohol får förtur framför exempelvis glasögon.

Brgitta Rydbergs uttalande är häpnadsväckande med tanke på att hon tillhör ett parti vars partiledare oupphörligen pratar om vikten av bra skolresultat. Gäller det bara barn med föräldrar som sköter sig eller har råd med hjälpmedel åt barnen?
Att socialdemokraterna, mp och vänstern hade samma syn 2004 gör inte saken bättre.
Vart sjätte barn under 6 år lever i hushåll under fattigdomsstrecket. 40 procent av barn till ensamstående är fattiga, rapporterar tidningen Välfärd (3/08), som ges ut av SCB, statistiska centralbyrån.

När är man fattig? Enligt SCB, statistiska centralbyrån hamnar man under fattigdomsstrecket när man lever på en ekonomisk standard som ligger under medianvärdet för hela befolkningen.
”Risk för fattigdom definieras som att hushållens disponibla inkomster per konsumtionsenhet är under 60 procent av medianinkomsten.” (Välfärd 3/2008) 
Barn har lägre ekonomisk standard än befolkningen som helhet.  Det är kanske inte så konstigt, barn är små och svaga och kan inte kräva sin rätt till konsumtion på samma sätt som vuxna.

Statistik om fattiga barn visar att de flesta yngre familjer som har ont om pengar med tiden får det bättre. Vart femte barn är med om en period under uppväxten när familjen klassas som fattig. Endast två procent förblir fattiga ända upp till 17 års ålder. Enligt den studien, gjord vid Stockholms universitets nationalekonomiska institution, är inte barnen till ensamstående föräldrar värst drabbade. Svårast har barn i flyktingfamiljer med låg utbildning och lång arbetslöshet.
Det betyder ändå att behovet av exempelvis hjälp med en glasögonräkning är stort under en tid.

Kanske rentav större än behovet av skattesänkningar, som väl Stockholm ger förtur framför mycket annat?
Många socialsekreterare säger sig vara så stressade att de inte kan arbeta enligt socialtjänstlagen. ”Vissa barn som far illa får inte den hjälp de har rätt till. Jag känner mig ofta som en svikare”, säger Lotta Tronders, social­sekretare i Spånga-Tensta i dn.se (08/09/11).

Enligt barnkonventionen har barnet rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla beslut som rör honom eller henne. Ändå har barn och unga i fyra av fem svenska kommuner inget eller nästan inget inflytande över samhällsplaneringen.
Och 31 procent av kommunernas handikappråd har aldrig behandlat frågor som rör barn och unga.
Vad skulle de säga om barn som inte kan läsa vad läraren skriver på tavlan för att föräldrarna ”gör fel prioriteringar”. Gissningsvis ingenting.
   
Majblomman delade i fjol ut närmare 22 miljoner till barn i Sverige som har problem på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller social situation.
– Det absolut vanligaste folk behöver hjälp med är pengar till glasögon, kläder och andra nödvändigheter, säger Lena Holm.

Fattiga barn tar inte fajten. Låt dem åtminstone slippa tigga om glasögon.