”Sänkta arbetsgivaravgifter är inte ett effektivt sätt att öka sysselsättningen”, slås fast i rapporten, där man granskat vad som hänt i Norrlands inland och nordvästra Svealand där arbetsgivaravgifterna 2002 sänktes med tio procentenheter.
Några nya jobb blev det alltså inte, däremot kan forskarna peka på en marginell ökning av nyföretagande och att färre företag avvecklades.

Detta medförde dock sammanlagt bara 470 jobb och kostnaden blev med reformen hela 800 000 kronor per jobb. Det betyder att man hade kunnat få dubbelt så många arbetstillfällen genom att direkt subventionera jobb i företagen, skriver IFAU.

Forskarna har också granskat hur sänkta arbetsgivaravgifter påverkat sysselsättningen i andra länder. I de länder som har granskats – Finland, USA och Chile – konstaterar man att det inte blev några nya jobb. En vanlig konsekvens är istället att de sänkta avgifterna äts upp av högre löner.