Minst till dem som tjänar minst

I den tjocka budgeten som finansminister Anders Borg presenterat finns massor av tabeller men inte en enda som visar vad som totalt händer med din skatt nästa år.

Jobbskatteavdraget fortsätter att vara paradgrenen. Borg berättar utförligt om förslaget om höjt jobbskatteavdrag. Men i hans tabeller saknas hur det slår mot deltidsarbetande kommunalare som exempel tjänar 15 000 kronor.
Mindre utförligt redovisar han effekterna av förslaget till sänkt statsskatt och vilka som vinner mest på den.

I dag börjar man betala statlig inkomstskatt på inkomster över 28 400 kronor i månaden. Nästa år vill Borg höja till 31 700 kronor. Det kan ge en skattesänkning på 655 kronor för den som har lite bättre inkomst.
Sänkningen av den statliga inkomstskatten är betydligt större, för de som får den, än höjningen av jobbskatteavdraget.

Även höjningen av jobbskatteavdraget ger mer till den som tjänar mer. I alla fall upp till en inkomst på 28 000 kronor i månaden.
Trots att låginkomsttagarna får minst fortsätter Borg att hävda att hans politik gynnar dem mest. Genom minskade marginalskatter ska de med låga löner jobba mer.
”Regeringens politik förväntas öka den ekonomiska standarden mest för dem med låga löner eftersom vinsten av ett ökat arbetsutbud är störst i denna grupp”, skriver han.

Vad händer då med din marginalskatt? Om du jobbar över och tjänar en hundralapp idag får du behålla cirka 70 kronor efter skatt. Nästa år blir det cirka 71 kronor.
När Anders Borg går vidare och höjer jobbskatteavdragen ökar klyftorna mellan de som har jobb och de som är arbetslösa, mellan de som kan jobba och de som är sjuka.

Så vill Anders Borg sänka skatterna för dem som har jobb och är friska:

Tabellen visar hur finansministern vill sänka inkomstskatterna för löntagarna nästa år. Jobbskatteavdraget gäller inte inkomster från försäkringskassan eller a-kassan.