– Det finns broschyrer och det finns information på webben. Men vi ska bli ännu tydligare med det här. Vi ska även använda ordet dagmamma inom parentes, eftersom alla inte vet vad ett familjedaghem är, säger Per-Ola Mattsson, ordförande i nämnden för barn, ungdom och skola, Karlshamns kommun.

Kerstin Gustavsson är ordförande i Kommunal i Karlshamn. Hon tycker inte att det räcker med bättre information.
– Politikerna har vänt det till att det hänger på föräldrarna. Men föräldrarna väljer ju inte en form av barnomsorg vars framtid är osäker. Det förstår ju alla, säger hon.

Per-Ola Mattson säger att familjedaghemmen kommer att finnas kvar så länge det finns en efterfrågan. Föräldrarna har rätt att själva välja vilken form av barnomsorg de vill ha.
– Vill de ha förskola ska vi erbjuda det och vill de ha familjedaghem ska vi erbjuda det. Vi har inte beslutat att familjedaghemmen ska tas bort, säger han.

För de dagbarnvårdare som nu sägs upp ska Kommunal se efter om de istället kan omplaceras inom kommunen. Trots att Susanne Fengsjö arbetat 22 år som dagbarnvårdare har hon inte behörighet att arbeta på en förskola, eftersom hon saknar utbildning.
– Vi har använt det som ett argument att hon har arbetat med barn så länge i hemmet. Men vi tittar på om det går att få omplacering inte bara inom förskolan, utan överhuvudtaget, säger Kerstin Gustavsson.

Familjedaghem

I familjedaghem tar en dagbarnvårdare hand om barn i sitt eget hem. De kan ses som ett komplement till förskola och fritidshem.

Antalet barn i familjedaghem nådde en topp på 1980-talet. Sedan dess har antalet minskat i princip oavbrutet, i takt med att förskola och fritidshem har ökat.

Hösten 2007 gick 27 900 barn i familjedaghem i Sverige.

Källa: Skolverket