– Det här går på tvärs mot alla intentioner som finns på hela arbetsmarkanden i dag där man på olika sätt försöker få till sjyssta villkor. Det skulle vara oerhört viktigt för utvecklingen av den här yrkesgruppen personliga assistenter, säger Kommunals ordförande Ylva Thörn.

Socialdemokraterna och vänsterpartiet har inte heller föreslagit något sådant, enligt LSS-kommitténs ordförande Kenneth Johansson (c).
– De har inte tagit strid för kollektivavtal. Det är trist, konstaterar Lena Retzius, ombudsman på Kommunal och en av utredningens experter.
Socialdemokraternas ledamot Lars U Granberg hänvisar till att man hade uppe diskussionen när kommittén för tre år sen lämnade ett delbetänkande men i slutbetänkandet saknas kritik från vänster om kollektivavtal.

Efter flera års utredande presenterade i dag den statliga LSS-kommittén, där alla riksdagspartier ingått, sitt förslag till den första större förändringen av LSS sen lagen tillkom 1994.
Att kräva kollektivavtal av assistansanordnarna är i dag inte möjligt. Men Kommunal tycker att det kunde ha funnits med som ett krav i det nya tillståndsgivande för personlig assistans som kommittén föreslår.
Kenneth Johansson kommenterar kravet om kollektivavtal så här:
– Det är en fråga för arbetsmarknadens parter, inte för LSS-lagstiftningen.

Kommunal är också kritiskt till hur kommittén vill skära ner på kostnaderna vad gäller en mer enhetlig bedömning av assistansen. Assistans dagtid och nattetid kan komma att ses på olika sätt, till exempel.
– Här ser vi stora risker att förslaget kommer att innebära låga deltider och uppdelade arbetspass. Om någon tror att det finns många personer som skulle en anställning för en synnerligen låg jourlön så tror de fel, säger Lena Retzius.
Kommunal tolkar det som att man vill införa någon form av uppdelning i aktiv assistans och passiv assistans. Kommittén vill inte skriva under på det.
Det kan bli svårare för brukare att få dubbelbemanning på nätter i framtiden. Kommittén vill ha en noggrannare prövning innan det beviljas.

I övrigt ville inte kommitténs representanter på fredagen, när förslaget presenterades, ge några som helst konkreta exempel på vad det är som ska försvinn, när assistanstimmar ska bantas och miljarder ska sparas.
– Jag vill inte ge mig in på det, det lär väl återkomma när remissinstanserna sagt sitt, säger Kenneth Johansson.
Sammantaget ska förslagen spara cirka tre miljarder kronor om året till staten, enligt kommittén, som tror att en ny LSS-lag kan börja gälla tidigast 2010. Utredningen ska nu ut på remiss under hösten.

Några av de övriga förslagen i utredningen:
• Ett barnperspektiv skrivs in i LSS, bland annat ska obligatorisk registerkontroll införas för alla som arbetar med stöd enligt LSS åt barn och ungdomar. Detta är Kommunal positivt till.
• Ett nytt stöd införs för personer med behov som i dag motsvarar under 20 assistanstimmar per vecka i genomsnitt: det nya stödet ska kallas personlig service med boendestöd.
• En rätt till daglig verksamhet för personer med psykiska funktionsnedsättningar införs.
• Staten blir huvudman helt och hållet för personlig assistans. I dag är kommunerna med på ett hörn, även om de stora kostnaderna redan nu ligger på staten.
• Assistansanordnarna ska redovisa hur man använder ersättningen och en tillsynskontroll föreslås, som ska utföras av länsstyrelserna.
• 65-års gräns för nybeviljade insatser införs.