Skrot får nytt liv på Erlings jobb

Med ett gnissel öppnas den stora järn­grinden till Arvids­jaurs återvinnings­central. Klockan är åtta, det duggregnar. Den första bilen rullar in, den är en av kommunens egna bilar, allmänheten får komma in först klockan tio.

Erling Stenlund har varit på plats sen halv åtta, och har hunnit ladda kaffebryggaren. Han har sällskap av Johnny Lindberg och Jan Lövgren som båda jobbar extra nu under semestertider. När porten är stängd igen går Erling in i rummet där det miljöfarliga avfallet hanteras. På en bänk står flaskor och burkar som människor lämnat. Färgburkar, en del tomma, en del halvfulla. De tomma ska inte läggas här, de ska slängas bland metallburk­arna.
I ett låst skåp ställs kemikalier in tills det är dags att samla ihop dem för transport till SAKAB som oskadliggör gifterna. I skåpet samsas insektsgifter, syror, flytande härdare och kaustiksoda med rostiga burkar med kemikalier som för länge sen försvunnit från butikerna.
 
Erling plockar fram pärmar med anvisningar om märkning. Det är en hel vetenskap att packa och fylla i godsdeklarationen rätt när kemikalier och annat skickas vidare.
En bit bort står vitvarorna. Erling bär bort en mikrovågsugn som hamnat fel.
- En gång fann vi 14 kg dynamit i en frysbox. Då fick vi ringa polisen.
En burk med en brun oljig sörja i står på gallret där människor ska tömma spillolja. Det står lingonsylt på en bleknad etikett. Locket går inte att få av, Erling suckar och slår hål på plåtlocket. Olja eller sylt?

Klockan blir tio och nu får bilarna som står i kö utanför grinden köra in. Erling går ut för att finnas till hands för frågor och hålla ett öga på säckar och skrot som plockas ur bilarna. Han hejdar en kvinna som tänker slänga virke i ”Brännbart, ej trä och kartong”.
- Det där är trä, det kan du slänga i facket för trä!
- Men det är väl brännbart?
- Visst, men rent trä gör vi flis av och säljer.
Det var Erling och hans kollega Tony Ljungkvist som ritade hur det skulle se ut när återvinningscentralen byggdes om för några år sen. Det är rymligt och lätt att förstå hur man ska köra och stanna för att lasta ur.

Innan dagen är slut har Erling också hittat en kartong med säckar fyllda av latrinsäckar, han har sopat, svarat på en massa frågor, fyllt i uppgifter på datorn, plockat bort isoleringsmassa som hamnat bland metallskrotet, burit bort möbler och elsopor som någon ställt ifrån sig och…
- Här händer det saker hela tiden! Fast i morgon är jag ledig. Vi åker till Norge och fiskar sej över helgen, säger Erling och packar ihop för att åka hem.
Men grindarna står öppna två timmar till, det är fortfarande ljust, augustisolen har kommit fram i Arvids­jaur.