Jobbskatteavdraget är moderaternas paradgren. Lägre skatt på arbetsinkomster har i huvudsak motiverats med att fler kommer att jobba, och jobba mer. Utanförskapet i samhället minskas. Låg- och medelinkomsttagarna utses till vinnare.

Innan moderaterna blev de ”nya moderaterna” var nedskärningar på den offentliga sektorn kopplade till skattesänkningsförslag. Och det var skattesänkningar som gynnade höginkomsttagarna som de drev.
Det som gör att LO-ordföranden nu ifrågasätter syftet med jobbskatteavdraget är en rapport från LO:s ekonomer: Jobbskatteavdraget – ger generella förvärvsavdrag valuta för pengarna?
LO-ekonomernas slutsatser bygger på beräkningar som gjorts av näringslivets SNS, statliga Konjunkturinstitutet och regeringens Finanspolitiska rådet.

Huvudbudskapet är att skatteförändringarna i mycket ringa grad ökat viljan att jobba och jobba mer.
Personer som har jobb jobbar, enligt LO-ekonomerna, i mycket liten grad mer.
– Jobbskatteavdraget biter på en mycket begränsad skara. Främst gruppen ”frivilligt arbetslösa” som varken har inkomst från arbete, pension, sjukersättning eller a-kassa. Bland annat hemmafruar, säger ekonomen Lars Ernsäter.
På sikt kan kanske sysselsättningen öka med 70 000-100 000 personer genom jobbskatteavdraget, tror han. Att få ut så lite för de 50 miljarder kronor som reformen kostar anser Ernsäter är att kasta pengar i sjön. De skulle kunna användas på ett bättre sätt.
Trots att fler jobbar på grund av jobbavdraget får, enligt honom, statskassan inte in mer pengar från inkomstskatterna.
– När SNS räknar så visar det sig att staten inte får tillbaka någonting av de 50 miljarderna som reformen kostar. Vi tror att det beror på att de som tjänar allra mest, och därmed betalar mest i skatt, väljer att arbeta mindre.

Finanspolitiska rådet uppskattar att staten får tillbaka 70 procent av de 50 miljarderna i form av ökade skatteinkomster.
Regeringen har själv pekat ut ökade avgifter i a-kassa, slopad avdragsrätt för fack- och a-kasseavgifter samt försämrad a-kassa som sätt att betala för jobbavdragen.
Den stora gruppen som står utan jobb, även efter att jobbavdragen införts, får betala kostnaderna med försämrade socialförsäkring.
– De har fått se sina inkomster försämrade med 6-7 procent, säger Ernsäter.

LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin vill avskaffa jobbavdraget. Men hon vill inte gå tillbaka till hur det var tidigare.
– Jag vet inte vilka skattenivåer vi kommer tillbaka till. Det beror på vilken välfärd väljarna vill ha och vad den kostar. Jag tror att man mycket väl kan gå till val på att delvis höjda skatter som vi betalar solidariskt. Skatteuttaget får inte vara ojämlikt beroende på vilken typ av inkomst man har, det tycker jag är viktigt.
Hon vill använda inkomsterna från högre inkomstskatt till att bland annat sänka löntagarnas avgifterna till a-kassan.