Hon försökte förklara varför irländarna röstade nej till fördraget för några veckor sedan. Margot Wallström refererade till en väljarundersökning som visar att nära en fjärdedel sa nej därför att de inte kände att de var tillräckligt insatta i frågan. Andra röstade nej på grund av abortfrågan, misstro mot den egna regeringen, rädsla för att den irländska identiteten ska gå förlorad i EU och att Irland ska mista rätten att utse en representant i EU-kommissionen.

Margot Wallström höll inte med om att hon försökte bortförklara eller förringa att det irländska folket sa nej.
– Vi ska inte kritisera irländarna eller skriva dem på näsan. Ett nej är ett svar men ingen lösning på problemet att hantera ett större EU. 21 länder har hittills sagt ja till fördraget. Deras ja är väl lika viktigt att ta hänsyn till som irländarnas nej.

Margot Wallström tycker att det är bra att Sverige och de fyra länder som återstår nu tar ställning till om de vill anta fördraget.
– Då får vi svar på vad alla länder i EU tycker och så får vi se hur vi ska gå vidare sedan. Irlands regering har fått tid på sig till toppmötet i oktober att försöka föreslå en lösning för deras del. Och hinner de inte det så får vi avvakta till toppmötet i december.

Den svenska riksdagen ska enligt planerna rösta om fördraget i november.
Men för att fördraget ska börja gälla måste alla 27 medlemsländer rösta ja i folkomröstning eller enligt beslut i det nationella parlamentet.
Lite motvilligt erkänner Margot Wallström att EU klarar sig även om fördraget inte blir verklighet.
Och hon får medhåll av den svenska EU-ministern Cecilia Malmström.
– Det blir svårare men det fungerar. Nicefördraget, det nuvarande fördraget, är skrivet för färre medlemmar i EU.

Jens Holm, vänsterpartist i EU-parlamentet, berättade vid ett annat seminarium att han frågat EU-kommissionens ordförande Barosso, om det är svårare att lägga fram förslag eller fatta beslut i EU jämfört med för 10 år sedan.
– Han svarade att det inte är svårare. Då som nu är det 500-600 direktiv och förordningar som antas i EU varje år. Därför klarar vi oss utan Lissabonfördraget.

Han menar att det tvärtom vore bra om fördraget inte antas.
– Vänsterpartiet har räknat ut att 100 nya politikerområden flyttas över från medlemsländerna till EU. Och medlemsländerna förlorar vetorätten inom nästan alla områden med Lissabonfördraget.
Margot Wallström ser det dock som ett politiskt misslyckande om fördraget faller på grund av att Irlands folk säger nej.
– EU ska inte vara ett elitprojekt. Lissabonfördraget skulle bli en viktig del i att bygga ett folkens Europa, säger hon.