Sammanlagt betalar de svenska trygghetssystemen ut 520 miljarder kronor per år. Av dem beräknas 18-20 miljarder betalas ut felaktigt. Hälften av den summan beror på slarvfel eller oavsiktliga fel, från den sökande eller från myndigheten.
Delegationen mot felaktiga utbetalningar består av 16 myndigheter som gemensamt kartlagt problemen och nu kommer med förslag till åtgärder för att rätta till dem.

De flesta förslag går ut på att kontrollen ska öka.
När försäkringskassan under första kvartalet i år ökade sin kontroll stoppade man utbetalningar som utslaget på årsbasis uppgår till 600 miljoner kronor. Kostnaden för att hitta felen gick på 270 miljoner. Anmärkningsvärt från den kollen var också att det ofta rörde sig om väldigt stora summor per fel (sjuk- och aktivitetsersättning 600 000 kronor eller för barnbidrag 200 000 kronor).

De regler som redan finns ska naturligtvis användas men delegationen föreslår också flertalet nya lagändringar för att öka kontrollen.
Det handlar om att månadsuppgifter om inkomst ska kunna hämtas från skatteverket, att den sjukpenningsgrundande inkomsten bör grunda sig på historiska inkomster, att skatteverket får rätt att kontrollera att folkbokföreningen är korrekt genom hembesök samt inrättande av ett centralt förmögenhetsregister.

– Att det krävs en sådan här ordning är alldeles uppenbart. Det här kan inte kontrolleras praktiskt idag, säger Björn Blomqvist, ordförande i delegationen.

Delegationen förslår också att reglerna i de olika systemen förenklas och de ser gärna att begreppen tid, inkomst och boende tolkas på liknande sätt i olika system.
Den lägger dessutom förslag om att bidragsbrottslagen också ska gälla arbetsgivare och vårdgivare som får bidrag och ersättningar.