Jag satt och tänkte på dig
och bara fylldes av tystnaden
varför är du inte här hos mig
min längtan är naken och sårbar
bara du kan fylla den med ditt väsen
fattar du att för mig finns ingen annan
det är bara du som håller mig vid liv
varför smeker du inte min tårdränkta kind
varför finns du inte till i min längtan
ett enda leende på dina läppar
och mitt liv skulle förvandlas till ljus
varför är du så hård när du ser min svaghet
har du aldrig varit naken och sårbar
varför sänker du inte garden så jag vågar närma mig
varför hjälper du inte upp mig ur mörkret
fattar du inte att det är på dig det hänger
om jag ska vandra i mörker eller se solen.