De ökade inkomstskillnaderna beror främst på att höginkomsttagare har dragit ifrån, konstateras i rapporten. Men också på att andra grupper släpar efter. Det gäller främst ungdomar, ensamstående mammor och äldre ensamstående kvinnor.

Utvecklingen kan sägas gå åt två håll samtidigt. Sedan 1980-talet har den ekonomiska standarden ökat i alla åldersgrupper i Sverige, där främst den äldre åldersgruppen fått det avsevärt mycket bättre.
Under samma tid har också den ekonomiska skillnaden ökat mellan dem som har det bäst och dem som har det sämst.
– Familjebakgrunden har också betydelse för etableringen på arbetsmarknaden. Ju längre bort ifrån i världen man kommer desto lägre chans har man att vara sysselsatt och det pekar på att diskriminering spelar roll. Men också klassbakgrund spelar väl så stor roll, säger Anna-Kirsti Löfgren, LO-ekonom och huvudförfattare till utredningen.
Hon pekade bland annat på att föräldrarnas utbildning och sociala bakgrund var mer avgörande för om deras barn läste vidare än om de var födda i utlandet.
Men också att ungdomars chans att få praktik på gymnasiet är dubbelt så hög för svenskfödda som för utrikes födda.
I genomsnitt tar det 13 år för en arbetare som inte är född i Sverige att nå samma lönenivå som kollegerna som fötts i Sverige.

Socialdemokraternas partiordförande Mona Sahlin fanns på plats när utredningen presenterades. Hon lovade att dess slutsatser ska in i alla partiets rådslagsdiskussioner där den nya socialdemokratiska politiken ska formas.
– Vi har haft en frånvaro av klassisk köns- och klasspolitik, både i samhällsdebatten och i vår egen rörelse. Men om vi inte alltid drivs av ilska mot orättvisor tappar vi i legitimitet i att vara en socialdemokratisk folkrörelse, sa Mona Sahlin.

Rapportens slutsats är bland annat att den viktigaste åtgärden för att för att minska inkomstskillnader är att fler människor har ett arbete. Ju fler som arbetar och ju mer de arbetar desto jämnare blir inkomsterna. Lönespridningen är större inom gruppen tjänstemän än inom gruppen arbetare, lönespridningen är också större bland män än bland kvinnor. Arbetare inom offentlig sektor har den minsta lönespridningen.