Jag får i alla fall Nationalteaterns gamla dänga i huvudet när jag en tidig morgon joggar förbi parkbänken där en ung man orörlig sitter i en ytterst obekväm ställning. Han är snyggt klädd. På gräsmattan lite längre bort ligger hans kavaj. En studentfest som urartat?
När jag cyklar till jobbet ser jag honom med långsamma steg på väg upp genom parken. Ja, man minns liknande händelser i ungdomen, jag själv somnade en gång i en badhytt och det var inte kul!
Men i dag är supandet i yngre årgångar allt mer hejdlöst och fyllan ingen engångshändelse man minns hela livet.
Studentfesterna exempelvis är ofta veckor med mycket alkohol varenda kväll.
Så den berusade unge mannen är inte ensam.

På radion pratas det om den nya ungdomsalkoholismen. Unga råsuper och dricker sig till alkoholism innan de fyllt 20. Fler och fler beroendemottagningar rapporterar ökningar, med ibland upp till 103 procent för unga kvinnor och 50 procent för unga män.
Evelina, 19-årig alkoholist, intervjuas i Ekot i P1 (08/06/17). Hon försöker sluta dricka, men har tre öl liggande i kylen för säkerhets skull.
Hur ska hennes liv gestalta sig? Förhoppningsvis bra, men bara om hon klarar att stå emot supkulturen, vilket kommer att bli svårt. Inte ens en matannons i dag klarar sig ju utan en alkoholhaltig dryck som ”krydda”, visserligen försedd med en varningstext, men i alla fall.

Det är tillfället som gör tjuven och tillgången som skapar beroendet. Tillgången i kombination med ymnigt förekommande serveringstillstånd ligger också bakom den 30-procentiga ökningen av våldsbrott som drabbar oskyldiga människor på stan. Unga som misshandlar andra unga, ofta med livslånga handikapp som följd. De som grips borde arbeta på vårdhem eller som personliga assistenter under handledning för att förstå vad som kan hända med en ung människa efter några hårda sparkar från ett berusat ungdomsgäng på jakt efter underhållning i natten.
Minskad tillgång till alkohol. Färre ställen som serverar alkohol. Kortare tider för att servera alkohol. Detta skulle hjälpa säger experter som vädjar till politikerna. Men det är en utopi.
Alkoholmaffian är alltför kompakt.

Hittills har våra folkvalda beslutsfattare dock visat sig mer hörsamma till krogägare än till dem som vill ha sans och vett i försäljningen. De har skrämmande ofta även kört över sina egna anställda handläggare, visade en tidigare kartläggning i SvD.
Men visst finns det motkrafter.
Många unga trendsättare väljer bort spriten och är nyktra, rapporterar exempelvis tidningen Diego 6/2008. Björn Gustafsson, komikern, är det mest kända exemplet på att unga svenskar spolar kröken. Stilexperten Ebba von Sydow och artisten Adam Tensta är andra exempel.
Och det är verkligen uppmuntrande, även om de ännu är i minoritet.

De har sett missbruket på nära håll, eller så tycker de bara att alkohol smakar äckligt, eller att det står i motsats till värderingar och tro.
”I dag är det plötsligt okej att vara nykter, det ses till och med som ett coolt ställningstagande i vissa kretsar av unga människor”, säger Ann-Therése Enarsson, vd för IQ initiativet, som Systembolaget äger. Hennes uppdrag är att vi ska få ett smartare förhållningssätt till de produkter henens ägare säljer.
Och sannolikt är det önsketänkande hon ger uttryck för. Den sovande ynglingen på parkbänken befinner sig tyvärr än så länge i ett mycket större gäng.
Det är lång väg kvar till vatten till sillen.