Finansministern har i en promemoria presenterat några alternativ till hur han vill sänka inkomstskatterna i höstens budget. Och Borgs budskap är tydligt: ”sänkningarna riktar sig som tidigare främst till låg- och medelinkomsttagare.”

Men om man synar förslaget är det de som har högre inkomster som får betydligt mer kvar i plånboken.
Som en försiktig general presenterar Borg två alternativ som kostar statskassan 5 respektive 15 miljarder kronor.
Det senare är uppenbarligen huvudalternativet om inte samhällsekonomin försämras kraftigt. Syftet sägs vara att få svenskarna att jobba mer.
Borg tror att vi kommer att göra det i en sådan stor omfattning att statskassan får in 9 nya miljarder.
Han vill fortsätta med att höja det speciella avdraget på förvärvsarbete, ”jobbavdraget”. Dock inte så mycket den här gången.
 
Steg tre – jobbavdrag

Månadsinkomst

Sänkt skatt

12500

130

17000

174

21000

216

25000

254

30000

254

I Borgs promemoria presenteras inga beräkningar på hur många kronor som förslagen till sänkt statlig inkomstskatt ger. Kommunalarbetaren har räknat på lagförslaget. Den här skattesänkningen betyder mer än jobbavdraget för de som får den.
I dag betalar den som tjänar över 27 900  kronor statlig skatt på 20 procent på inkomsten där utöver.

Borg presenterar nu två ganska likvärdiga alternativ.
Antingen höjs brytpunkten innan man börjar betala statlig skatt till 31 400 kronor. Skatten då 20 procent liksom nu.
Eller så blir brytpunkten något lägre, 29 900 kronor. Skatten på de första 3 300 kronor över brytpunkten blir då bara 10 procent.

I det första alternativet blir skattesänkningen upp till 556 kronor i månaden och i det andra 585 kronor i månaden (se tabellen nedan). Betydligt mer än vad det utökade jobbskatteavdraget ger.

Månadsinkomst

Skattesänkning under 2009*

Skattesänkning 2007-2009*

8300

81

636

12500

130

763

16700

172

979

20800

214

1195

25000

254

1406

29200

254

1495

33300

585

1826

37500

585

1826

41700

585

1826

45800

585

1826

* Alternativ 2 ovan – jobbavdrag och inkomstskattesänkning (statlig)

Samtidigt har Borg höjt många andra skatter och avgifter. Bland annat avskaffade han möjligheten att dra av fack- och a-kasseavgiften vilket har höjt skatten för löntagare.

De som har bättre inkomster tjänar mångdubbelt på Borgs skattesänkningar. Hur kan man då säga att ”sänkningarna riktar sig som tidigare främst till låg- och medelinkomsttagare”?
– Det beror på att lejonparten av sänkningarna går till grupper som har högst normala inkomster, förklarar hans pressekreterare Markus Sjöqvist.
Att den gruppen får mest beror ju på att de är flest. Men tittar man på individer får den som tjänar lite bättre två-tre gånger större skattesänkning. För ditt parti är det väl hur det går för individen som är viktigt?
– Ja visst, alla människor får lägre skatt. Och procentuellt har en låginkomsttagare fått betydligt större skattesänkningar.
Inte den här gången?
– Jag tycker att man ska titta på skattesänkningarna totalt under mandatperioden. Alla som jobbar heltid har fått skattesänkningar på runt tusen kronor.
Då räknar du inte med skattehöjningarna som de också har fått?
– Nu talar jag om jobbavdraget. Sedan har det varit vissa avgiftshöjningar också.
Om jag räknar på en vanlig kommunalarbetare har hon inte fått någon tusenlapp när man räknar effekten av slopad avdragsrätt för fackavgift, a-kassa samt dyrare trafikförsäkring.
– Vad vi har sagt i valrörelsen är att en vanlig LO-familj med två personer som arbetar ska få en tusenlapp efter avgiftshöjningar. Varje individ ska få en tusenlapp över före eventuella avgiftshöjningar.

Före valet utlovade Fredrik Reinfeldt uttryckligen skattelättnader med en tusenlapp. Jobbskatteavdraget skulle fixa det. Han reste runt och besökte vårdarbetsplatser på våren och träffade många lågt avlönade kvinnor.
– De flesta säger att en tusenlapp skulle betyda allt. Då menar de före skatt. Nu ska vi prestera den efter skatt, lovade han i sitt Vaxholmstal.