Medlemsländerna i EU har velat ändra arbetstidsreglerna sedan EG–domstolen slagit fast att all jourtid är arbetstid. EU–länderna menade att domen undergräver sjukvårdens ekonomi.

Ändringen av arbetstidsbegreppet har inte gått att genomföra på grund av att alla länder utom Storbritannien också har velat ta bort möjligheten till undantag från 48–timmarsregeln.
Enligt det nuvarande arbetstidsdirektivet är det inte tillåtet att arbeta mer än 48 timmar per vecka i genomsnitt under en tremånadersperiod. Storbritannien har haft möjlighet till undantag och kan tillåta 78 timmars arbete per vecka.

Enligt det nya förslaget finns undantaget kvar men tillåter då högst 60 timmars arbetstid per vecka i genomsnitt under tre månader om inte fack och arbetsgivare kommer överens om annat.
Räknas inaktiv jourtid som arbetstid tillåts ett undantag på 65 timmars arbetsvecka i genomsnitt under tre månader.
Ingen överenskommelse om längre arbetstid än 48 timmar per vecka får träffas under första anställningsmånaden. Den som vägrar längre arbetstid får inte bestraffas för detta av arbetsgivaren.

Jourtiden är enligt det nya förslaget antingen aktiv eller inaktiv. Aktiv jourtid är arbetstid. Inaktiv jourtid som sovande jour kan också vara arbetstid om nationell lag eller kollektivavtal mellan fack och arbetsgivare säger så.
Europafacket är emot förändringen av jourtid och att undantaget från 48–timmarsregeln finns kvar.
För att förslaget från arbetsmarknadsministrarna ska bli EU–direktiv, EU–lag, måste det godkännas av EU–parlamentet.
Socialdemokraternas partigrupp i parlamentet är också emot undantaget. Deras rapportör i arbetstidsdirektivet, Alejandro Cercas, säger att det kommer att bli extremt svårt att enas med arbetsmarknadsministrarna i EU.

Håkan Löfgren, ombudsman i LO, säger att det nya förslaget till arbetststidsdirektiv inte är något steg framåt.
– För svensk del innebär det inte någon förändring.
I Sverige regleras arbetstider i arbetstidslagen med möjlighet att göra avsteg i kollektivavtal.
Kommunals ombudsman Annika Jansson säger att risken är att arbetsgivarna nu kommer att pressa på för att i avtalen få reglerat att inaktiv jourtid inte är arbetstid.
– Det skulle mer flexibelt för arbetsgivarna jämfört med nu när det på ett annat sätt tvingas planera verksamheten och personalens arbetstider. Men vi vill försvara arbetstidsreglerna enligt de avtal vi nu har.

EU ändrar inte reglerna om 11 timmars dygnsvila. Den regeln är i princip bindande. Många kommunalare och andra som vill ha kvar sina ”tvättstugescheman” för arbetstiden tycker att de har förlorat på 11–timmarsregeln.
– Men det går att göra avsteg från denna regel i kollektivavtal. Om någon anställd i så fall inte gillar detta avsteg får hon driva detta genom att stämma Sverige för brott mot EU:s arbetstidsdirektiv, säger Håkan Löfgren.
Förslaget till bemanningsdirektiv säger att inhyrd personal från första dagen ska ha samma villkor som fast anställd personal när det gäller löner och andra villkor.
– Det påverkar inte Sverige eftersom vi redan har ett bemanningsavtal. Men det är en stor framgång för Europafacket eftersom många fack i andra EU–länder har krävt ett sådant direktiv, säger Håkan Löfgren.

Europafackets generalsekreterare John Monks säger i en kommentar att förslaget till bemanningsdirektiv visar att EU kan lagstifta om fackliga förbättringar, till skillnad mot vad många påstår.