Lite fel hade jag här i bloggen. Det visade sig att det faktiskt fanns ett visst intresse i medierna för att borgarna här i Stockholms läns landsting nu tänker öppna gräddfiler i vården.
Men självklart skriver Stockholms största morgontidning – DN – ingenting om den saken. Där förekommer mycket sällan granskning av den borgerliga majoriteten. Det är synd, för det finns mycket att granska.

Men gårdagen blev en bra dag. Pappa fyllde 64 och jag hann författa en ny, och ganska taskig, text på Beatlesmelodin When I’m Sixtyfour. (Nu är du gammal/Åren har gått/Snart är du passé/Pensionen står för dörren och du får gå hem/Redan innan klockan är fem).
Sen hann vi äta en kort lunch tillsammans.

Pappa berättade stolt att han gått ner en hel del med hjälp av en lågkaloridiet. Ni vet när man bara äter kött och fett – men aldrig potatis, bröd, pasta eller ris. Jag är glad för honom. Det såg bra ut. Men den sortens diet dödar. Inte pappa utan en hel massa människor runt om vår älskade planet.

Kött och fet mat tar oerhört mycket energi att producera. Det en kossa käkar innan slakt skulle kunna föda många hundra människor. Men många hundra människor skulle inte bli mätta på en ko. Själva förutsättningen till att vi kan leva sju miljarder människor på detta klot är att vi äter ris och mjölprodukter. Mat som är effektiv att odla.

Skulle alla människor vilja äta lågkaloridieter så betyder det att vi inte har rum för fler än några hundra miljoner människor på jorden.
Vi i den rika världen tar dyr och ineffektiv mat så för given att vi inte tänker på att den diet vi väljer är ett effektiv massförstörelsevapen.

Titta ut i världen – där pågår hungerkravaller just nu.