Under förra valrörelsen skapade också moderata politiker stora förväntningar på att skola, vård och omsorg skulle få bättre resurser. Moderatledaren Fredrik Reinfeldts budskap var ”allt som sossarna kan göra kan vi göra bättre”.
Efter några år med högkonjunktur och bättre statsbidrag blir det kärvare tider för de kommunala ekonomier visar en ny rapport från Sveriges Kommuner och Landstings ekonomer.

Anders Knape
Anders Knape, ordförande Sveriges kommuner och landsting.

KA frågade SKL:s ordförande Ander Knape om det är svårt att infria väljarnas förväntningar om inte regeringen ger mera pengar?
– Det är helt klart att så är det, svarar han. Det krävs mer för att infria målsättningarna.
Vad svarar finansminister Ander Borg när du träffar honom?
– Vi tar upp det här med alla de representanter för regeringen som vi möter. De är, som jag upplever det, medvetna om situation.
– Jag skulle bli mycket förvånad om vi inte skulle få något resurstillskott, mycket förvånad.
De tillskott på pengar som kommuner och landsting fått under senare år kommer från olika reformpaket som presenterades före valåret 2006.
– Ja, och så spädde man på lite grand efter valrörelsen.
Kommer det här att upprepas? Kommer finansministern, liksom den tidigare, att lätta på plånboken något år före nästa valrörelse?
– Vi vill ha långsiktighet.
Men brukar det inte fungera på det sätt som jag beskrev?
– Jo det har du ju helt rätt i. Det följer ju inte konjunkturerna utan det följer andra saker.
Och det är bra för kommunernas planering?
– Nej, inte alls. Nu sitter man och gör budgetar. Man utgår från att man inte får mer pengar. Kommer det sedan i november besked om påökningar så har man då redan förberett åtgärder.
– Och en del av dessa drivs vidare trots att man fått mer pengar. Åtgärder som känns väldigt besvärliga att göra.

Anders Knape anser att signalerna blir väldigt konstiga:
– På nationell nivå säger man att vi ska satsa på en väl utvecklad välfärd. Samtidigt tar medborgarna del av vad som står i lokala media: verksamheter som stängs och läggs ner och personal som sägs upp.
Det blir hårt att vara kommunpolitiker?
– Ja, men det har det alltid varit.
Hur mycket mer pengar från finansministern Borg behövs för att du ska kunna säga att nu klarar vi vallöftena?
– Det ena är ju mer pengar. Men man får inte får glömma bort att han också bör ge oss redskap så att vi kan göra saker på ett smartare sätt. Som att förenkla lagstiftningen om upphandling.
Om vi tar biten om pengarna?
– För att bara hålla den kommunala sektorn i någorlunda ekonomisk balans, även med förändringsverksamhet, så rör det sig minst om 3-4 fler miljarder mer per år under kommande år. Minst.
Om ni får 3-4 miljarder kronor till per år, och bättre regler, kan du då i nästa valrörelse gå ut och säga: ekonomiska bekymmer har inte hindrat oss från att uppfylla vallöftena.
– Rent generellt borde den kommunala sektorn då kunnat upprätthålla välfärden.
Men ni sa också i valrörelsen att det fanns en massa problem som skulle åtgärdas.
– På väldigt många håll håller man på med att inrätta system som underlättar.
Med förändringsarbete räcker 3-4 miljard kronor mer per år?
– Ja, en sådan nivåhöjning.

Av den rapport som ekonomerna på SKL presenterat framgår att även om finansministern höjer statsbidragsnivån så som Knape vill så blir det kärvt, speciellt för landstingen.
Enlig ekonomerna skulle kommunernas ekonomier precis få näsan över vattenytan: överskott skulle bli på 2 procent och det behövs för att klara pensioner och investeringar.
Landstingen skulle inte få något överskott alls. Det borde enligt ekonomerna också ligga på 2 procent. För att klara ett sådant överskott krävs stopp i tillväxten i sjukvården. Och under tiden växer antalet vårdbehövande liksom den medicinteknisk utveckling.