Med ett dokument som listade 124  förslag kring entreprenörskap och näringspolitik inledde socialdemokraterna sin redovisning av bakläxan de gjort efter att de förlorat valet på en dålig politik för jobben.  I alla fall är detta vad deras egen valanalys kommit fram till.
Här finns sådant som att företagande ska bli en naturlig del av gymnasieutbildningen, ökad satsning på infrastruktur, mer resurser till forskning och bättre yrkesutbildning.

Här lutar de sig också mot en egen sifo-mätning om svenskarnas attityder, som presenterades på DN debatt idag.

Bättre villkor för småföretagare bland annat med sjukförsäkring och föräldraförsäkring ska ge nya jobb, lyder budskapet, som kanske får Fredrik Reinfeldt och hans moderater att gnissla tänder när det Nya Småföretagarepartiet socialdemokraterna formerar sig och konkurrerar med Nya Arbetarpartiet om väljarnas gunst.

I Norra Latins konferenslokaler i vid Norra bantorget i Stockholm trängs socialdemokraternas toppskikt med rådslagsledamöter och media.
Till detta ett antal företagare, som exempelvis Carl Bennet, framgångsrik i bland annat tryckeribranschen, och Charlotte Carlsson, projektledare, vd och enmansföretagare för det lilla bolaget snyggare-internet.se  Partiordförande Mona Sahlin inledde med lite självkritik:
– Väljarna gav oss sparken delvis för vår jobbpolitik. Vi ska visa alla som röstat på oss att vi skärpt och vässat politiken.
De nya slagorden är att socialdemokraterna ska bli småföretagarnas och entreprenörernas parti.  Stämpeln av att satsa mer på bidrag än arbete ska tvättas bort. Det handlar om plikt, inte bara rätt, det handlar om att bidra efter förmåga, för att få tillbaks efter behov. Och så betonas klassiska s-värderingar som vikten av utbildning. Det ska bli arbetsmarknadsutbildning med inriktning på ”kvalitet i stället för kvantitet”.

Frågor som verkar lite svårare att ta i är låglönejobb och enkla jobb, liksom sånt som har att göra med regler som kanske hindrar, fackliga villkor som gör det jobbigt och krångligt att vara företagare.
– Alla behöver inte broar till nya jobb, utan en bro till ett jobb, framhöll partistyrelseledamoten Urban Hallin från Skaraborg. Vad gör vi med dem som inte orkar eller vill utbilda sig? Och i paneldebatten tyckte en företagare att det fanns gränser för hur många fack han skulle behöva skriva avtal med på samma arbetsplats.

Hushållsnära tjänster står inte högt i kurs som jobbskapare.  Bättre att stötta företag som etablerar sig, än att subventionera dem som köper. Här kan s komma på kant med småföretag i tjänstebransch för städning, gräsklipp, barnpassning och annan hemservice till medelklassen. Men det är bättre att stimulera företagen än att ge bidrag till dem som köper, menade Sahlin. Hon sa sig vara mest stolt över förslaget att oavsett om man är arbetslös eller redan har ett arbete ska det finnas ett enkelt regelverk för att starta eget som inte gör att man förlorar sin ekonomiska trygghet. Och de småföretagare som tyckte till verkade gilla idén.

Förflyttningen från att vara enbart löntagarparti till att också bli ett företagarparti verkade i det stora hela uppskattas av de inbjudna representanterna för entreprenörer och företagare, ”dessa modiga män och kvinnor”, som Mona Sahlin kallade dem. Kommunals ordförande Ylva Thörn, som tillsammans med Luciano Astudillo håller i höstens rådslag om det skapande arbetslivet, betonade vikten av det jämställda arbetslivet med samma möjligheter och rättigheter oavsett var vi jobbar.
 – Skolan lär ungdomar ifrågasätta. Men ute i arbetslivet hindras de, konstaterade hon.

Småföretagarna på idémötet om arbetslivet talade om så olika saker som medbestämmande, bristen på omplaceringsjobb i dagens slimmade arbetsliv och fattigdomsfällor för småföretagare som jobbar dygnet runt, inte träffar sina barn och knappt tjänar några pengar.

Några större oenigheter gick inte att spåra runt dokumentet, som Sahlin, utan att tidsschemat rubbats, kunde klubba igenom, med några tillägg. Bland annat fick LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin in en mening om att välfärdstjänster av god kvalitet är avgörande för ett högt arbetskraftsdeltagande. Annars är den offentliga sektorn inte dominerande i dokumentet, som inte heller behandlar de problem som uppstår som när företagarna är okunniga om regler, ogillar facket och helst vill betala svarta löner.
Studentförbundets Kajsa Borgnäs fick dock gehör för att få mer i dokumentet om arbetsmarknadskunskap och inflytande i utbildningen. Det räcker inte bara att veta hur man blir entreprenör, framhöll hon och ställde frågan: Hur ska unga och studenter få kunskap och inflytande i dag, när de inte går med i facket?

Människor ska utbildas för att passa för de jobb som finns och som kommer. Snabbare än tidigare, ”då vi sossar ofta tänkte mer på kvantitet än kvalitet”, enligt Mona Sahlin.
De många nya jobben kommer i offentlig verksamhet och i de små och medelstora företagen.
Utmaningen blir att skapa jobb åt dem som har svårast att få jobb.

Skiljelinjen till alliansen ligger huvudsakligen i satsningen på utbildning och värnandet av a-kassan. Betonandet av kollektivavtal och fack som förutsättning för ett fungerande arbetsliv har de gemensamt med de ”nya” moderaterna, även om glappet mellan teori och praktik känns rätt avgrundsdjupt för de senare.
 Lite förenklat kan man säga att socialdemokraterna mer betonar att öka efterfrågan på arbetskraft medan alliansen i stället ökar utbudet av arbetskraft via sänkta ersättningar och skattesänkningar, något Wanja Lundby-Wedin kritiserade i sitt tal:
– Jobbavdraget steg 1 och 2 har kostat 50 miljarder skattekronor och skapat 70 000 nya jobb – till ett pris av 700 000 kronor per jobb. Det är fruktansvärt dyrt!

Finansminister Anders Borg kallade förslagen från jobbtoppmötet för gammal ams-politik.
Mona Sahlin kontrade: Så säger bara en person som inte fattar att man kan göra mer än jaga arbetslösa med piska och göra ersättningen från a-kassan ännu sämre.
Socialdemokraterna betonar att de ska satsa på 80 procents a-kassa till 80 procent. Men hur lång tiden med 80 procent kan bli är dock inte spikat.  Den kan bli rätt kort, antydde Sven-Erik Österberg, en av de ansvariga för rådslaget. Tidsgränserna är något som sannolikt kommer att väcka diskussion framöver.
Partifolket är med på noterna så här långt. Men vad säger ”kompisarna” i miljö- och vänsterpartiet? Hoppar de på sossarnas jobbtåg lika lätt?