Vi har varit ett par och gifta med varandra i snart nio månader. På sätt och vis känns det som att vi varit tillsammans så mycket längre tid än ett år – jag antar att det beror på att vi känt varandra så länge och så väl innan.

Jag är ledig idag. Jag sitter och lyssnar på Edith Piaf och längtar till jobbet. Jag tycker om mitt nya jobb och jag hoppas att alla inledande hinder våran lilla arbetsgrupp stött på klaras av och att vårat samarbete kommer att vara lika lysande i många år framöver.
Vi är några väldigt olika assistenter, på alla sätt och vis. Det är knappast människor jag skulle ha umgåtts med privat, men på jobbet har vi det så himla bra.
Jag antar att vi kompletterar varandra, vi är så olika. Och så har vi ”våran” brukare, som navet i hjulet, som vi snurrar runt.
Det känns bra. Jag hoppas att det kommer att fortsätta så.

Jag krossade en spegel igår, jag hoppas att det inte betyder sju års olycka.
I morgon är det släktmiddag och min syster fyller år.
Nästa vecka jobbar jag sex dagar och gå på möte med min gamla chef, min nya chef och min fackliga representant.
Till valborg kommer min mor, min styvpappa, mina två systrar och ena systerns assistenter hit och hälsar på. Det är två år sedan sist.
Om femtio dagar ska vi flytta.
Det lutar åt att mitt köpstopp kommer att fortsätta ytterligare en månad.

Nu är det helg. Jag ska avsluta mitt gästbloggande här på KA. Jag hoppas att jag spridit några ringar på vattnet.
Mina fortsatta öden och äventyr kan följas på min vanliga blogg http://tureson.blogg.se.
Tack för att ni var här och läste!