Arbetsgivarna kritiserar regeringen för LO-hänsyn

Regeringen har nu beslutat om direktiven för utredningen om konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval–domen. Den ska vara klar senast den 15 december.
Ensamutredaren Claes Stråth, Medlingsinstitutets ordförande, ska titta på om Lex Britannia i medbestämmandelagen kan finnas kvar och hur den i så fall ska förändras. Lex Britannia ger svenska fack rätt att kräva svenska kollektivavtal även om företag redan har tecknat kollektivavtal i ett annat land.

Claes Stråth ska även se över utstationeringslagen när det gäller vilka krav som får ställas på utländska företag som tillfälligt är verksamma i Sverige. Det gäller även möjligheten att i lagen hänvisa till att kraven regleras i kollektivavtal.
Lars Gellner tycker att direktiven helt bygger på LO:s önskemål.
– Vi har inte fått igenom någon punkt mer än att utredaren ska pröva om Lex Britannia ska avskaffas.

Lars Gellner, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv.

Lars Gellner säger att Svenskt Näringsliv hade krävt att frågan om en proportionalitetsregel skull utredas. En sådan regel finns i EG–rätten och ger en domstol möjlighet att pröva om en facklig stridsåtgärd är laglig med hänvisning till rätten för företag, arbetskraft, kapital, och tjänster och kapital att röra sig fritt inom EU.
Enligt den regeln prövar också juristerna om den fackliga stridsåtgärden är rimlig med hänsyn till det mål facket vill uppnå med konflikten.

Trots att Svenskt Näringsliv säger sig värna den svenska modellen där löner och arbetsvillkor bestäms i kollektivavtal så är Lars Gellner kritisk till att utredningen har fått uppdraget att se hur denna modell ska kunna räddas.
Han hade önskat att utredningen även tittade på alternativen med lagstadgade minimilöner eller allmängiltigförklaring, där kollektivavtal upphöjs till lag.
– Nu slår regeringen undan benen på oss i våra samtal om ett nytt huvudavtal med de fackliga motparterna. Om de samtalen inte leder till det resultat vi önskar så vill vi ha möjlighet att pröva andra vägar att reglera löner och arbetsvillkor.

LO:s avtalssekreterare Erland Olauson tycker att Lars Gellners uttalande är märkligt.
– Vi sitter nu i samtal om ett nytt huvudavtal som syftar till att vi ska utveckla den svenska modellen. Det förutsätter att vi håller politikerna i Sverige och i EU utanför. Då går det inte samtidigt att ropa på lagstiftning.
Erland Olauson tycker att LO har fått gehör för sina krav på vad utredningen ska titta på.
– Det enda jag kan vara kritisk till är tidsplanen. Åtminstone borde det presenteras ett delbetänkande om Lex Britannia innan riksdagen i november ska fatta beslut om att anta det nya EU–fördraget.

Han tror att ett sådant delbetänkande skulle tysta många röster som nu kräver undantag i fördraget för den svenska arbetsrätten.
– jag vill inte att det ska ställas några villkor för att Sverige ska anta fördraget. LO vill att fördraget under alla förhållanden ska godkännas därför att då blir strejkrätten en grundläggande rättighet i EU vid sidan om den fria rörligheten.

Regeringens direktiv innehåller inget om att även titta på förändring av EG–rätten för att garantera den svenska modellen. Det tycker inte heller Erland Olauson behövs.
– Nu ska vi se vad vi kan göra i Sverige för att bevara den svenska modellen med hänsyn till EG–rätten. Dessutom ställer vi krav genom Europafacket att utstationeringsdirektivet ändras. Men det är en annan fråga som vi inte vill att den svenska regeringen ska gömma sig bakom på hemmaplan.

Vänsterpartiet är kritiskt till att utredningen inte ska bli klar förrän efter det att riskdagen ska besluta om EU–fördraget ska antas. Partiet vill innan dess ha besked om vad regeringen tänker göra för åtgärder efter Laval–domen.
– Nu kommer vi i vänsterpartiet att jobba för att samla oppositionen för att rädda den svenska modellen. Det krävs tre fjärdedels majoritet i riksdagen för att godkänna Lissabonfördraget. Regeringen kan alltså inte godkänna fördraget utan stöd från socialdemokraterna. Därför ska vi nu göra allt för att se till att vi i oppositionen förhindrar att Lissabonfördraget antas utan att vi fått konflikträtten och kollektivavtalsmodellen garanterade, säger Josefins Brink som är vänsterpartiets talesperson i arbetsmarknadsfrågor.

Men socialdemokraterna är inte intresserade av att samlas med vänsterpartiet i denna fråga.
– Vi vill värna den svenska modellen. Men vi vill att fördraget antas eftersom det stärker löntagarnas rättigheter, säger Sven–Erik Österberg som är socialdemokraternas talesperson i arbetsmarknadsfrågor.