Händelsen ägde rum i april 2004. Två kvinnor följde med sina barn in i simhallen. Enligt reglerna ska föräldrar som sitter vid bassängen ha lättare klädsel, ”shorts och t-shirt, träningsoverall eller likvärdig klädsel.”
Kvinnorna som bar huvudduk uppgav att de hade långärmade t-shirts och joggingbyxor. Badvakterna uppgav att kvinnorna hade kjol och tjock tröja och när de inte bytte till annan klädsel bad de kvinnorna lämna badet.
Kvinnorna anmälde händelsen till DO, Diskrimineringsombudsmannen, som drev frågan till tingsrätten. Tingsrätten frikände Göteborg, men fallet överklagades. Nu skriver hovrätten i sin dom att kommunen inte lyckats visa att händelsen inte åtminstone delvis berodde på att kvinnorna bar huvudduk.

Bengt-Olov Elling, enhetschef på badet, vill inte uttala sig om domen utan hänvisar till kommunens jurister. I en kommentar i Kommunalarbetaren förra våren förklarade han att huvudduk inte var något hinder för att vara på badet och att det dagligen fanns kvinnor på badet med huvudduk, och att man till exempel hade särskild simundervisning för muslimska kvinnor. Han hävdade att det istället handlade om att det var en säkerhetsrisk om föräldrar hade för mycket kläder på sig. De måste kunna hoppa i och hjälpa sitt barn vid en nödsituation.

DO Katri Linna skriver i en kommentar att offentliga institutioner bör vara föregångare. En kommun har ansvar för att alla samhällsmedborgare ska ha samma möjlighet att delta i och ha tillgång till samhällsservicen. Om detta ska fungera kan man inte samtidigt ha regler som gör det möjligt att diskriminera.