Träffen mellan parterna och minister Littorin handlade om konsekvenserna av EG–domstolens yttrande om Laval. Både fack och arbetsgivare har krävt lagändringar.
Facken vill att utstationeringslagen och Lex Britannia ändras så att de som tidigare kan ta till stridsåtgärder mot utländska företag i Sverige som inte vill teckna svenska kollektivavtal och betala svenska löner.
Arbetsgivarna vill ändra lagarna så att facken inte får ta till stridsåtgärder utan måste acceptera att utländska arbetstagare kommer hit och arbetar med löner och arbetsvillkor som är sämre än de svenska.

Littorin konstaterar i alla fall nöjt att alla är överens om att det behövs en utredning om hur de svenska arbetsmarknadslagarna är i strid med EG–rätten. Och han lovar att en sådan utredning ska göras snarast och i nära samarbete med parterna.
Själv vill han inte nu ta ställning till om det är fackens eller arbetsgivarnas linje som är den rätta. Det enda han utesluter är lagstiftade minimilöner och allmängiltigförklaring, att kollektivavtal upphöjs till lag.
– Jag vill ha så små förändringar som möjligt. Den svenska modellen är värd att bevara. Det är inte med lag utan med avtal som det mesta på arbetsmarknaden ska regleras. Och EG–domstolen har slagit fast att fackens konflikträtt inte står i strid med EG–rätten. Frågan är istället hur denna konflikträtt får användas. Det ska vi nu titta på.
Littorin säger att det är regeringens, riksdagens och parternas ansvar att nu se till att den svenska modellen anpassas efter de krav EG–rätten ställer. Han vill inte att arbetsdomstolen i Sverige eller EU talar om vad som måste göras eller hur EG–domstolens yttrande ska tolkas.

Arbetsdomstolens slutgiltiga dom i Laval–målet väntas komma i slutet av detta år eller i början av nästa år. Littorin hoppas att utredningen ska vara klar då.
– Nu förbereds direktiv till utredningen och den ska komma igång så snart som möjligt.
Socialdemokrater i Skåne och vänsterpartiet har föreslagit att Sverige ska kräva garantier för den svenska modellen skrivs in i EU:s nya fördrag.
Littorin tycker att det är helt fel. Han vill inte göra Laval–målet till en EU–fråga. Därför säger han också nej till LO:s uppmaning till att han ska åka till Bryssel och protestera mot att EG–domstolen inte har tagit hänsyn till tjänstedirektivet som slår fast att facket har rätt att kräva kollektivavtal när utländska företag är verksamma i landet.
Och LO vill att han protesterar mot att domstolen inte har tagit hänsyn till de garantier Sverige fick för den svenska modellen i förhandlingarna om medlemskap i EU.
– Om jag gör detta måste konsekvensen bli att jag också kräver förändringar i tjänstedirektivet och i utstationeringsdirektivet. Sådana förändringar är svåra att få igenom och det kräver en lång och svår process. Det känns helt onödigt när vi enkelt kan lösa detta med att göra de lagändringar som behövs i Sverige, säger Sven Otto Littorin.

Laval–målet handlar om Byggnads och Elektrikernas blockad av ett bygge i Vaxholm som utfördes av ett lettiskt företag som inte ville teckna svenskt kollektivavtal. Den svenska arbetsdomstolen frågade EG–domstolen om konflikten och de svenska lagar som tillät den strider mot EG–rätten.
Tjänstedirektivet har antagits av EU för att reglera villkoren för utländska företag som utför arbete i ett annat EU–land.
Utstationeringslagen reglerar vilka minimivillkor som måste gälla kring löner och arbetsvillkor för löntagare som arbetar i ett annat land.
Utstationeringslagen är en svensk lag för att införa utationeringsdirektivet i Sverige.
Lex Britannia är några paragrafer i medbestämmandelagen som ger facken rätt att med stridsåtgärder försöka tvinga utländska företag i Sverige att teckna svenska kollektivavtal.