Det är flera saker som gör att ersättningen vid sjukdom blir lägre än 80 procent om man ser till nettoinkomsten, det vill säga vad man får ut i reda pengar efter skatt.

De mest omtalade är korrigeringsfaktorn (vilken används för att beräkna den sjukpenninggrundande inkomsten med 0,97) och det tak som finns i sjukförsäkringen för dem som tjänar över 25 625 kronor.
Det har talats mindre om hur den skilda beskattningen av arbete respektive sjukersättning påverkar skillnaden i nettoinkomst när man är frisk och arbetar jämfört med när man är sjuk.

Som lönearbetare får man lägre skatt. Men som sjukskriven får man inget skatteavdrag på inkomsten och betalar då alltså en högre skatt.
Som exempel kan vi ta lokalvårdaren Amina som tjänar 16 800 kronor i månaden. Efter skatt får hon 12 793 kronor.
Första sjukmånaden blir hennes nettoinkomst 82 procent av hennes nettolön.
Andra sjukmånaden stannar ersättningen på 77 procent. Och vid förlängd sjukpenning (efter 12 månader) skulle hennes nettoersättning endast uppgå till 71 procent av det hon får ut av sin lön när hon arbetar.

  Amina Anders  Louise
Bruttolön  16 800 21 000 35 000
Nettolön  12 793  15 686  23 816 

1:a sjukmånaden,
nettoinkomst*

 10 474
(82%)		 13 307
(85%) 		18 489
(78%)
2:a sjukmånaden,
nettoinkomst 		9 861
(77%) 		12 052
(77%) 		14 413
(61%)
 Vid förlängd sjukpenning
(efter 12 månader)		 9 061
(71%) 		11 048
(70%) 		13 239
(56%)

* 1:a sjukmånaden ger högre ersättning av två anledningar; 80% räknas dag 2-14 på lönen och inte på SGI:n plus att tiden med sjuklön beskattas som lön och då ger skatteavdrag.
(Källa: Folksam)