Den 28 januari bjuder regeringen in fack och arbetsgivare för att höra deras syn på vilka förändringar som behöver göras.
Sven Otto Littorin vill se över Lex Britannia och utstationeringslagen. Han hoppas att fack och arbetsgivare också kan enas om tydligare löneavtal.
Exakt hur förändringarna i lagarna ska se ut vill han inte säga förrän fack och arbetsgivare har lämnat sina synpunkter och utredningen är klar.

EG–domstolens kritik gäller bland annat att Sverige inte på rätt sätt tillämpar utstationeringsdirektivet som enligt domstolen är ett golv och ett tak för vilka arbetsvillkor som får krävas.
Sven Otto Littorin har inga tankar på att i EU kräva ändring av direktivet för att få bort det tak som hindrar svenska fack att kräva svenska kollektivavtal fullt ut.
– Det är en besvärlig process att ändra på ett direktiv. Jag tror att vi i första hand ska se över lagstiftningen i Sverige. Men vi får se vilka synpunkter som kommer från fack och arbetsgivare när jag träffar dem.

Inte heller socialdemokraternas Sven–Erik Österberg vill driva kravet om en ändring av direktivet.
– Nu ska vi sätta pressen på regeringen att göra de förändringar som krävs i lagstiftningen i Sverige. Vi vill inte ge dem en chans att komma undan sitt ansvar genom att skylla på vad som händer eller inte händer i EU.
Debatten i riksdagen blev en hyllning till den svenska modellen från samtliga partier. Men konsekvenserna av EG–domstolens yttrande tolkades olika.

Centerpartiets Annika Qarlsson sa att det var bra att domstolen slagit fast att utländsk arbetskraft ska skyddas av minimivillkor när det gäller löner och arbetsvillkor. Hon betonade att svenska fack inte har rätt att kräva mer än minimivillkoren vilket enligt henne är rimligt.
Annika Qarlsson menade att ingen kräver svenska kollektivavtal fullt ut för varor som slipsar, kylskåp och annat som är tillverkat utomlands. Enligt henne ska vi inte ställa annorlunda villkor för köp av tjänster i Sverige från utländska företag.

Alla utom vänsterpartiet anser att den svenska modellen kan leva vidare efter vissa förändringar i lagstiftningen och av avtalen som de utländska företagen ska följa.
Vänsterpartiets Josefin Brink sa att EG–domstolens yttrande visar att garantierna inför det svenska medlemskapet om att den svenska modellen inte är något värda.
– EG–domstolen har visserligen sagt att fackliga stridsåtgärder är en grundläggande rättighet inom EU, men att det är domstolen som sätter ramarna för när dessa stridsåtgärder är tillåtna.
Hon kritiserade moderaterna och socialdemokraterna för att bagatellisera EG–domstolens yttrande till att inte vara ett hot.
Vänsterpartiet har tidigare krävt att Sverige ska lämna EU på grund av domstolens yttrande.
I riksdagsdebatten krävde partiet istället att Sverige ska kräva ett juridiskt bindande undantag i förslaget till nytt EU–fördrag för att acceptera detta. Undantaget skulle vara att EG–domstolen inte ska ha rätt att lägga sig i fackliga stridsåtgärder i Sverige. Inget annat parti stöder detta krav.

Sven Erik Österberg tycker att det är för tidigt att säga att EG–domstolens yttrande strider mot de garantier Sverige har fått om att den svenska modellen kan finnas kvar inom EU.
– Det vet vi först när vi ändrat vår lagstiftning och EG–domstolen på nytt kanske prövar en facklig stridsåtgärd.
Han sa i debatten med gillande att Sven Otto Littorin har vänsterblinkat när det gäller den svenska modellen i Lavalmålet.
– Men det är farligt att blinka vänster och svänga höger. Det är också allvarligt att blinka vänster men köra rakt fram. Nu måste regeringen inte bara i ord utan också i handling svänga vänster så att vi kan behålla den svenska modellen.

Laval–målet handlar om Byggnads och Elektrikernas blockad av ett bygge i Vaxholm. Arbetet utfördes där av byggnadsarbetare som hyrts ut av ett lettiskt företag som hade lettiskt avtal med löne– och arbetsvillkor under svenska avtal.
Företaget vägrade att teckna kollektivavtal med Byggnads och sa nej till fackets lönekrav. Det lettiska företaget stämde Byggnads inför arbetsdomstolen som i sin tur vände sig till EG–domstolen. Utlåtandet från EG–domstolen är ingen dom utan ett svar på arbetsdomstolens frågor.
Arbetsdomstolens slutgiltiga dom väntas komma i slutet av nästa år och då följa EG–domstolens utlåtande.