Assistansersättning betalas ut av staten, i de allra flesta fall direkt till kommunen eller till den anordnare som användaren väljer. Cirka 90 procent används vanligtvis för löner och lönebikostnader.
Regeringen fastställer varje år ersättningens storlek. Alltsedan den infördes har den understigit regeringskansliets egna städkostnader. För 2008 är ersättningen 237 kr/tim. Finns det överhuvudtaget någon annan tjänst man kan köpa för 237 kr/tim? Kan man anlita en rörmokare för det priset? Eller få bilen reparerad? Kan man åka taxi för 237 kr/tim?

Personliga assistenter hör till de lägst avlönade yrkesgrupperna. Ersättningen ska räcka till lön och täcka omkostnader för till exempel arbetsmiljö, utbildning och personalvård. Det finns praktiskt taget inga möjligheter för assistenter att avancera. Det enda sättet jag har att försöka få dem att stanna är att se till att de trivs. Därför måste det finnas ett utrymme för dessa satsningar.
Kostnaderna har alltid funnits där, även om många inte insett det. Men tidigare var de uppdelade på hemtjänst, boendeservice, ledsagarservice, dagliga verksamheter, gruppbostäder, elevassistans, arbetsbiträden, vårdartjänst med mera.

När så fler och fler väljer att lämna dessa verksamheter till förmån för personlig assistans, så blir tidigare dolda kostnader synliga. Att tolka detta som en stegring av kostnaderna är naturligtvis helt felaktigt.
Undersökningar som brukarkooperativet JAG gjort, visar dessutom att personlig assistans har lägre overheadkostnader, och inga spilltider som i andra verksamheter där personalen måste förflytta sig, ställa om sig och göra sig redo för ett helt nytt personligt möte flera gånger om dagen.

Bengt Elmén,
författare till boken Assistans med glans