”Bättre lagstifta om minimilöner”

LO:s förste vice ordförande Erland Olauson säger att EG–domstolens yttrande om Laval–målet tvingar LO att ändra sin lönepolitik. Hans slutsats är att det krävs tydligare avtal med höjda minimilöner. Enligt honom är det inte möjligt att ha kvar individuella löner, lokala förhandlingar eller sifferlösa avtal.

Jonas Milton, vd Almega.

Men det håller inte Jonas Milton med om. Han vill tvärtom gå ännu längre när det gäller möjligheten att bestämma lönerna lokalt och individuellt.
– Om LO skulle driva racet om minimilönerna och en återgång till centralt bestämda löner då finns det ingen anledning för oss att försvara modellen med att parterna fritt bestämmer lönerna i avtal. Då är det bättre att lagstifta om minimilöner, säger han.
Fördelen med lagstiftade minimilöner skulle då vara att de blev lägre än i avtalen.
– Med för höga minimilöner blir ju murarna ännu högre för dem som inte har jobb i Sverige. Då biter vi oss i tummen bara för att facket vill hindra konkurrens utifrån. Men det är ju ingen tjurrusning av utländska företag och utländsk arbetskraft som kommer hit.
Jonas Milton tycker att parterna nu ska sätta och tillsammans försöka hitta en lösning på de förändringar som måste göras till följd av EG–domstolens yttrande.
– Ett utmärkt tillfälle blir när vi ska träffas och tala om ett nytt huvudavtal. Den svenska modellen bygger ju på att parterna är överens. Vi ska ju ha kollektivavtal som vi kan sälja till de anställda och arbetsgivarna. Våra medlemsföretag skulle aldrig acceptera de förändringar Erland Olauson talar om.

Inte heller Peter Jeppsson, Bussarbetsgivarnas VD, är beredd att gå med på de förändringar i löneavtalen Erland Olauson resonerar om.
– Jag ser inget större behov av förändringar av våra kollektivavtal. Det är ju inget stort problem med konkurrensen utifrån. Jag tycker att de från fackligt håll lite för lätt svänger sig med ord som lönedumpning så fort någon kommer hit med ett annat avtal. Det är ju inte lönedumpning för att avtalet inte är svenskt.
Peter Jeppsson tycker att det finns behov av att noga analysera EG–domstolens yttrande innan det ställs krav om förändringar av lagar och avtal.
– Den enda förändringen som jag nu kan se måste göras är när det gäller Lex Britannia som ger facket rätt att ta till stridsåtgärder för att tvinga fram ett svenskt kollektivavtal.

Lantarbetarnas Katarina Novák håller inte heller med om att avtalen måste förändras.
– Jag har ännu inte läst och analyserat EG–domstolens yttrande. Men för vår del tror jag inte att det behövs några förändringar. Vi har redan tariffavtal och har aldrig haft några problem med Kommunal när det gäller utländska företag inom vår bransch.
Sophie Thörne, arbetsrättschef för Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, förstår varför Erland Olauson resonerar som han gör.
– Men jag tycker att det är för tidigt att dra några färdiga slutsatser om vilka förändringar som måste göras i avtalen. EG–domstolens yttrande kom för två dagar sedan och arbetsdomstolen ska slutgiltigt avgöra målet nästa år. Först efter AD:s dom vet vi säkert vilka förändringar som behöver göras.
Sophie Thörne menar också att avtalen inom kommunerna och landstingen inte är så berörda av det som Laval–målet handlar om, villkoren för utländska företag som tillfälligt är verksamma i Sverige.
– Vi måste ju i första hand se till att vi har avtal som passar vår sektor. Jag tror inte att det är några problem för oss att behålla exempelvis individuell lön och lokala förhandlingar.