EG–domstolen underkände den svenska lagen Lex Britannia och tillämpningen av EG:s utstationeringsdirektiv. I sak handlar det om vilka villkor som får ställas på företag tillfälligt verksamma i Sverige.

Det berör några tusen arbetstagare. Men Erland Olauson menar att detta kommer att påverka hela den svenska arbetsmarknaden.
– Om inget görs kommer vi att få en konkurrens av företag som kommer hit med sämre löner och anställningsvillkor. Det kommer på sikt att pressa lönerna och försämra villkoren för alla.

För LO:s del handlar det nu om att ändra sin lönepolitik. Erland Olauson befarar att det kommer att öka motsättningarna med arbetsgivarna i kommande förhandlingar.
– Vi måste få upp minimilönerna. Avtalen måste bli tydligare så att det klart framgår vad arbetstagarna ska ha i lön. Därför kan vi inte ha individuella löner, lokala löneförhandlingar eller sifferlösa avtal.

Erland Olauson tror att det istället måste bli som förr då alla löner bestämdes i centrala avtal med befattningslöner eller tarifflöner beroende på ålder och erfarenhet.
EG–domstolen slår fast att utstationeringsdirektivet är golvet och taket för de krav som får ställs på utländska företag. Villkoren får inte vara sämre eller mer omfattande.

Minimilön är en av de sju punkterna i direktivet. Erland Olauson tolkar inte detta som att endast lägstalön får krävas.
– Tarifflön eller befattningslön är också en form av minimilön för vad löntagare minst ska ha beroende på ålder, erfarenhet, arbetsuppgifter eller annat.
Övriga sex punkter i direktivet gäller arbetstid, semester, uthyrning av arbetskraft, arbetsmiljö, graviditet och föräldraledighet samt icke–diskriminering.

Utstationeringslagen hänvisar till de lagar som gäller i Sverige inom dessa områden. I semesterlagen, föräldraledighetslagen och arbetstidslagen står att kollektivavtal kan träffas om andra villkor än vad som står i dessa lagar.
– Det har inte EG–domstolen förstått. Det är obegripligt att domstolen säger att det inte är tillåtet att kräva avtal med utländska arbetsgivare om annat än minimilön. EG–domstolen har tolkat utstationeringslagen så att det bara är de lagar som nämns i den som ska följas.

LO kräver nu att utstationeringslagen ändras så att det tydligt står att villkor för arbetstid och annat ska gälla enligt lag eller kollektivavtal.
Utstationeringsdirektivet är ett tak för villkor som får ställas. Men det är möjligt enligt domstolen att ställa fler krav om de är av nationellt intresse. Och dessa tilläggskrav får enligt domstolen bara ställas i lag, aldrig i ett kollektivavtal.

Erland Olauson vill därför ha tillägg i utstationeringslagen på ett antal punkter.
– De kan gälla medbestämmande, information, försäkringar, rätt till ledighet, umgängesregler mellan parterna och annat.
LO befarar att regeringen kommer att vilja avskaffa Lex Britannia med förevändning att den inte godkänns av EG–domstolen.

Lex Britannia ingår i medbestämmandelagen och ger svenska fack rätt att med stridsåtgärder försöka tvinga en utländsk arbetsgivare att teckna ett svenskt kollektivavtal även om företaget redan har tecknat ett avtal i hemlandet.

Domstolen kritiserar att det ger utrymme för att företaget tecknar ett sämre avtal i Sverige för de anställda jämfört med avtalet i hemlandet.
– Vi skulle aldrig kräva ett sämre avtal. Det är en juridisk och akademisk spetsfundighet domstolen ägnar sig åt. Det viktiga är att vi har rätt att ta till stridsåtgärder för att slå vakt om den svenska modellen som bygger på kollektivavtal.

Erland Olauson hänvisar till att i de flesta EU–länder regleras allt, även löner, i lagar eller i avtal som har upphöjts till lag. Dessa lagar gäller i de delar de omfattas av utstationeringsdirektivet framför kollektivavtal i hemlandet.
– Syftet med Lex Britannia är att uppnå samma sak i Sverige där vi reglerar de mesta direkt mellan parterna i kollektivavtal. Vi vill inte att allt ska bestämmas i lag istället.
Erland Olauson kan dock tänka sig att diskutera en förändring av lagen som förtydligar att de svenska avtalen som tränger undan utländska avtal inte får innebära försämringar för de anställda.

När Laval–målet hamnade i EG–domstolen sa Erland Olauson att han tycker att Sverige ska lämna EU om den svenska modellen inte accepteras. Han tycker inte att yttrandet från domstolen är så allvarligt.
– Avgörandet ligger i våra egna händer. Om den svenska modellen raseras beror det på regeringen och arbetsgivarna i Sverige.
Erland Olauson säger att han nu förväntar sig att regeringen inte bara i ord vill slå vakt om den svenska modellen utan även i handling.
– Vi kräver inte att regeringen ska lösa alla problem till följd av EG–domstolens yttrande. Men vi kräver att den undanröjer hindren för parterna att lösa problemen. Och jag förväntar mig att arbetsgivarna är beredda att tillsammans med oss slå vakt om kollektivavtalen och dess betydelse på svensk arbetsmarknad.