Manal har tjänstesjal
S:t Görans sjukhus i Stockholm är först i landet med att erbjuda sina anställda specialdesignade sjalar. Manal Ramadan bär en av dem.
Tjänstesjalen har funnits i tre år och bärs idag av cirka 20-30 av sjukhusets anställda. Manal är nöjd, men föredrar egentligen sin egen:
Ibland kommenterar en patient Manal Ramadans sjal, men det bryr hon sig inte om. |
– Den är smidigare. Man hör lite sämre med tjänstesjalen eftersom den är så tjock.
– Vi arbetar på att ta fram en ny sjal som inte är så tjock, berättar Monica Ling-Roos, hygiensköterska på S:t Göran.
Manal Ramadan är 22 år och har burit huvudduk sedan hon var sju år gammal, när hon var fyra kom hon till Sverige från Libanon. Hon säger att de flesta patienterna accepterar sjalen utan att reagera, men visst händer det att hon får reaktioner.
– ”Du där med hucklet!” var det en som ropade. Men det är bara att inte ta åt sig.
Värre var det en tidigare gång. Då skulle hon hjälpa en patient upp, men patienten vägrade på grund av sjalen.
– Då sa min kollega: ”Hon är ju här för att hjälpa dig”. Blir det för jobbigt får man byta så att nån annan gör uppgiften, men det händer inte ofta.
Tjänstesjalen måste tvättas dagligen, precis som andra arbetskläder. När det är brist på sjalar får man bära sin privata, på villkor att man tvättar den på avdelningen för att begränsa smittspridningen.
Religiös klädsel i arbetslivet
Några andra sjukhus som också har tjänstesjal:
Sahlgrenska, Göteborg
Universitetssjukhuset i Malmö
Södersjukhuset, StockholmNågra fall där religiös och kulturell klädsel lett till konflikter:
1984 Chauffören Inderjit Singh Parmar är sikh och körde buss och spårvagn i Göteborg med turban. Blev av med arbetet.
2002 SVT-programledare stoppades för att hon bar huvudduk, fick tillbaka jobbet.
2003 En anställd på ett äldreboende i Växjö förbjöds att bära huvudduk - kommunen backade sedan.
Källa: suntliv.nu