Facken förlorare i Laval-målet

Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin beklagar yttrandet och lovar lagändring. Men han vill inte att utländska företag ska tvingas att följa kollektivavtalen.
LO kräver att den svenska utstationeringslagen ändras så att fack och utländska företag kan avtala om alla anställningsvillkor, inte bara löner.
– Enligt EG–domstolen förhindrar den svenska utstationeringslagen facket att hävda likvärdiga kollektivavtal för svenska och utländska företag verksamma i Sverige. Ändras inte den svenska lagen får svenska och utländska företag olika villkor på den svenska arbetsmarknaden, vilket öppnar för försämringar, säger LO:s ordförande Wanja Lundby–Wedin.
Hon uppmanar arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin att snarast se till att lagen ändras.

På en presskonferens kort efter att EG–domstolens yttrande blivit offentligt sa Littorin att han beklagar utslaget.
– Jag försvarar den svenska modellen och anser att svenska kollektivavtal ska gälla i Sverige. Men jag vill inte avskaffa utstationeringslagen, då skulle vi få en A– och en B–marknad för företag verksamma i Sverige.
Efter presskonferensen sa dock Littorin till kommuanlarbetaren.se att han höll med om att det inte är rimligt att utländska företag tvingas följa svensk lag men inte kollektivavtal om arbetstider och andra villkor.
– Vi får se över utstationeringslagen, kanske så att företagen kan följa villkoren antingen i lag eller i kollektivavtal. Men det är helt uteslutet att avskaffa lagen och bara hänvisa till kollektivavtal.
Littorin lovar att det nästa år kommer en lagändring om Lex Britannia. Den ger svenska fack rätt att i dag med stridsåtgärder försöka tvinga utländska företag att teckna svenska kollektivavtal även om företaget har tecknat avtal med facket i hemlandet.
– Jag kan inte nu säga hur lagändringen ska se ut, vi får utreda detta innan vi kommer med ett förslag, säger han.

EG–domstolens yttrande var ett svar på två frågor från den svenska arbetsdomstolen. Dels om Lex Britannia är förenlig med EG–rätten och dels om den svenska utstationeringslagen är förenlig med EG–rätten.
På den första frågan svarade EG–domstolen att fackförbund har rätt att ta till stridsåtgärder, men bara för att kräva bättre villkor. Domstolen kritiserar Lex Britannia för att den tillåter svenska fack att kräva svenska avtal även om dessa skulle vara sämre än de avtal företag har i sina hemländer.
Wanja Lundby–Wedin anser att detta aldrig skulle inträffa.
– Vi skulle aldrig kräva avtal med sämre villkor, säger hon.

I Danmark finns en lag som säger att det avtal som har de bästa villkoren ska tillämpas. Sven Otto Littorin tycker att det vore en tänkbar förändring även av Lex Britannia.
– Det låter som en bra lösning. Men jag kan inte lova att det är den danska modellen vi väljer, säger han.
På den andra frågan från Arbetsdomstolen svarar EG–domstolen att den svenska utstationeringslagen inte får ersättas med kollektivavtal.
Lagen kom till för att Sverige ska uppfylla EU:s utstationeringsdirektiv. Det direktivet säger att utländsk arbetskraft från ett EU–land som tillfälligt är verksamt i ett annat EU–land måste garanteras ett socialt skydd när det gäller arbetstid, semester, arbetsmiljö, minimilön, icke–diskriminering och jämställdhet.
I den svenska utstationeringslagen hänvisas till svensk lagstiftning utom när det gäller löner som regleras i kollektivavtal.
EG–domstolen godkänner inte att svenska fack försöker tvinga utländska företag att skriva på andra villkor än dem som regleras i svensk lag och som utstationeringslagen hänvisar till.

I de svenska kollektivavtalen finns ofta bättre villkor än i lagen vad gäller arbetstider, arbetsmiljö, semester och annat.
Följden av EG–domstolens yttrande blir nu att svenska företag, kommuner och landsting som följer dessa avtal tvingas konkurrera med utländska företag som bara behöver följa lagens villkor.
Detta kan skapa problem även för utländska företag eftersom arbetstidslagen inte tillåter nattarbete, detta förbud har avtalats bort i kollektivavtalen.

EG–domstolens utlåtande kritiserar de svenska löneavtalen. Och det är oklart om svenska fack får kräva annat än minimilöner hos de utländska företagen. Domstolen menar att det inte är tillåtet att ha otydliga löneavtal. Det ska klart framgå för en utländsk arbetsgivare som läser avtalen vad arbetskraften kostar i Sverige.
I Sverige finns inga minimilöner i lag eller avtal. Många kollektivavtal har lägstalöner som bara ges till outbildade eller helt oerfarna.

Kommunal och andra svenska fackförbund kan nu tvingas se över sina avtal för att införa minimilöner och göra löneavtalen tydligare.
– EG–domstolens yttrande är inget grundskott mot den svenska modellen eller den svenska arbetsrätten. Problemet är utstationeringslagen och Lex Britannia. Får vi bara ändringar av dessa lagar kan den svenska modellen leva vidare, säger Wanja Lundby–Wedin.
Vänsterpartiet kräver att Sverige lämnar EU.
– I praktiken blir det nu fritt fram för social dumpning. Domen går på tvärs mot den rättighetsstadga som anhängarna av EU påstår garanterar strejkrätten. Domen utmanar hela det svenska kollektivavtalssystemet, säger partiordförande Lars Ohly.