100 000 klättrade på Kompetensstegen

Sedan 2005 har mer än en miljard satsats på utbildning av anställda inom äldreomsorgen. En som är nöjd med satsningen är Kommunals förste vice ordförande Lars-Åke Almqvist som också sitter med i kommittén för Kompetensstegen.
– Fokus var att nå vårdpersonal nära pensionärerna, tidigare satsningar har inte lyckats med det, men det har man faktiskt gjort här, säger Lars-Åke Almqvist.

I dagsläget har 68 procent formell omvårdnadsutbildning, enligt SKL. Sveriges Kommuner och Landsting. Utbildningsvikariaten, som var en del av Kompetensstegen, gav omkring 5 000 personer grundutbildning. Samtidigt fick 3 300 vikarier testa jobb i äldreomsorgen. Med alliansregeringen avbröts den satsningen.
– Det var oerhört olyckligt, framför allt när det gällde möjligheten till grundläggande utbildning. Det ökar risken att andelen med grundläggande utbildning sjunker snabbt med de stora pensionsavgångarna, säger Lars-Åke Almqvist.

Ett sätt att möta behovet av grundläggande utbildning som han lyfter fram är den typ av lärande på arbetsplatsen som skett i Linköping, Katrineholm, Tyresö, Mark, Jönköping och Säffle. (se KA nr 14/07)
– Det är enormt viktigt att detta följs. Utbildning nära arbetsplatsen är betydligt effektivare och billigare än att sätta folk på skolbänken. Den ekonomiska vinsten är stor, säger Lars-Åke Almqvist.
Fastställda kompetenskrav anser Kommunal är så viktigt att Lars-Åke Almqvist håller fram detta i ett särskilt yttrande till slutrapporten. Förhoppningen är att få vara med och påverka detta i den utredning som äldre- och folkhälsominister Maria Larsson tillsatt.
– Kompetensbevis är ett sätt att stegvis bygga upp grundkompetens för att sedan specialisera det mot olika områden. Saten behöver satsa mer pengar på kompetensutveckling, säger Lars-Åke Almqvist.
Det gäller både grundutbildning och ständig fortbildning, framhåller han, och betonar att Kommunals medlemmar ser det som en viktig del i jobbet.

Även Kompetensstegen lyfter i slutrapporten fram nationella yrkeskrav, riktlinjer för ett värdigt förhållningssätt och att gymnasie- och vuxenutbildningen måste reformernas.
Samtidigt betonas att långsiktighet är avgörande och att satsningen skulle ha förstärkts om den pågått längre. Viktigt anses vara genomtänkta strukturer för kompetensutveckling och tydliga förutsättningar. Även ett tydligt ledarskap behövs och chefer som skapar förutsättningar för ett ständigt lärande på arbetsplatsen. Lärande ingå i arbetstiden och bemanningen beräknas därefter.

Viktigt är också samspel mellan teori och praktik och att utbildningen sker utifrån brukarnas och personalens behov. Kommunerna ska ha stort inflytande.
Ytterligare insatser behövs konstaterar Kompetensstegen och framhåller professionalisering, organisering samt bemötande och värdegrund.