Städare tränar sig friska

Städarna på Mölndals sjukhus tillhör Sahlgrenskas städservice. De har satsat på att förbättra arbetsmiljön och minska arbets­skadorna bland städarna. På fyra år har sjukfrånvaron halverats, från runt femton till sju procent.

Barbro Larsson har städat på sjukhuset i 35 år. De senaste fyra har hon varit sjukskriven av och till för problem med foten och axeln. Sedan april är hon tillbaka på heltid.
– Det fungerar bra nu, säger hon. Jag har fått lättare områden och kan ta korta pauser om jag behöver vila. De andra brukar säga till mig att sitta ner en stund.
Fikarummet har byggts om och skärmats av så att det inte gapar öppet mot städmaskinerna. Då blir det lättare att koppla bort jobbet på rasterna. Pausgympan i samband med fikan gör också sitt för humöret. Men den viktigaste förändringen tycker Barbro Larsson är flextiden. Hon får medhåll av kollegan Ingela Svanberg.
– Det gör att vi kan lägga upp arbetet som vi tycker själva. Börjar vi klockan sex istället för sju hinner vi göra mer innan personalen kommer, då blir det svårare att städa.

Alla har en betald friskvårds­timme i veckan. Barbro Larsson går helst på vattengympan. Den får värken att släppa och ger en stunds avslappning.
Ingela Svanberg ursäktar sig för att hon inte hinner prata längre, hon är på väg till styrketräningen. Gymmet ligger nära till i huset och aktiviteterna är många, så det blir ofta mer än ett pass i veckan.
– Jag försöker göra något varje dag, säger hon. Jag blir så mycket piggare och känner att jag får nya tag.

Harri Ikonen är städare och ordförande i Kommunal sektion 60. Han ser att satsningarna på arbetsmiljö och hälsa också skapat bättre sammanhållning bland städarna.
– En toalett är alltid en toalett, säger han, det är inte så mycket att göra åt. Det är rasterna och jobbarkompisarna som gör att det blir kul. Träningen och andra aktiviteter är bra för hälsan men det är samtidigt ett sätt att lära känna varandra och det ger bättre stämning.
Barbro Larsson tycker att kollegornas draghjälp är viktig.
– Det bästa är att man får hjälp att komma iväg på saker. Det blir mycket lättare att hålla igång när vi är fler, det känns så motigt att gå iväg på något ensam.