Sammanlagt betalar de olika trygghetssystemen ut 520 miljarder kronor per år. Av dem beräknas 20 miljarder betalas ut på felaktiga grunder. Hälften av den summan ska bero på att den som söker bidrag gör fel med flit.
Det visar en uppskattning som Delegationen mot felaktiga utbetalningar har gjort.

De system som har störst andel felaktiga utbetalningar rör ekonomiskt bistånd (”socialbidrag”), tillfällig och vanlig föräldrapenning samt assistansersättning.
Anledningarna till att man fuskar är flera. Det handlar om att politiker och makthavare fuskar, att moralen är dålig och att det är svårt att bli upptäckt.
95 procent av befolkningen säger att det är fel att bidragsfuska, men Delegationen menar att det finns tendenser att folk säger en sak och gör en annan.
 – Mycket sker i en gråzon, man tänjer på gränserna. En tydlig tendens är att många ser trygghetssystemen som en bank där man sätter in och gör uttag till sig själv, säger Lena Olofsson, utredningssekreterare.
Som exempel ger hon att man stannar hemma en extra sjukdag fastän man är frisk, och försvarar det inför sig själv med att man ju minsann gick till jobbet en annan dag när man var sjuk.

Några attityder som Delegationen upptäckt kallar de ”alarmerande”. En sådan attityd är att ”alla gör det”, att alla andra fuskar och att det gäller att hänga på själv så man får något av bidragskakan. Andra är att bidragsfusk inte ses som ett brott och att förtroendet för myndigheterna är lågt.
Bland folklagren stödjer många åtgärder för att motverka fusket. Det handlar om ökad information om hur välfärden påverkas, ökad kontroll och förenklingar i systemen.

Studien från Delegationen mot felaktiga utbetalningar har genomförts i samarbete med myndigheter och organisationer som betalar ut bidrag. Det handlar alltså om en uppskattning av hur stora summor som betalas ut i felaktiga ersättningar.