Entrén till sjukhuset välkomnar med friska, gröna krukväxter och trädetaljer. Nere i kulvertarna är väggfärgen skavd och golven har svarta hjulspår från truckar och vagnar.
Här jobbar vaktmästarna med att frakta sopor och tvätt, köra patienter och avlidna och packa post åt de 48 olika företag som samsas under samma tak. Sabbatsbergs sjukhus är som ett företagshotell, med öppenvård, vårdavdelningar, tandvård och administration. Privat och landstingsägt om vartannat.
Till vaktmästarnas riktigt tunga uppgifter finns hjälpmedel som truckar och vagnvändare. Men när pallen med kopieringspapper körts med truck till post­rummet måste lådorna ändå lyftas av manuellt.

Muhammed Aslam
Lådan Muhammed Aslam lyfter väger 12,5 kilo. Ingen bör lyfta mer än tre kilo från golvnivå, anser Arbetsmiljöverket.

Och det var där den här texten började, med Muhammed Aslam som lyfter av lådorna från pallen.
Och kvinnan som står bredvid och frågar och frågar heter alltså Annika Press, och hon är inspektör på Arbetsmiljöverket. Idag är hon och kollegan Pia Andersson här för att kolla att ingen måste jobba så att han eller hon får belastningsskador.
Annika Press har ett formulär där hon antecknar hur många gånger Muhammed lyfter lådorna, vad en låda väger, vilken ställning han lyfter i och hur miljön är runtomkring. Svaren får olika poäng som räknas ihop – och det blir inte så bra resultat. Poängen visar att arbetet kan skada kroppen.
Men Annika Press är inte här bara för att hitta fel. Hon kommer också med massor av tips på hur man kan förändra till det bättre.
– Kan ni inte använda saxlyften så slipper ni lyfta från golvhöjd? Nehej, men det kanske går att möblera om så att det går?

Inspektionen går vidare genom vaktmästarnas stora arbetsområde. Gruppen består av de två inspektörerna, skydds­ombudet Rikard Milde och plats­chefen Ranko Suradic.
De tittar in i soprum och talar om geggiga sopor som skvätter, om tvättsäckar som måste lyftas över axelhöjd, om tunga och otympliga återvinningskärl, om dåliga hjul och transportvagnar som inte kan kopplas ihop.
Skyddsombudet Rikard Milde tycker det är problematiskt att det är så många parter inbland­ade. Vad gör man till exempel med trasiga transportvagnar som tillhör ett helt annat företag?
– Din arbetsgivare ska se till att ni inte behöver hantera vagnar som inte rullar, oavsett vem som äger dem, svarar Annika Press.
Ett problem med just den här inspektionen är att högsta chefen inte är med, hon fick förhinder i sista stund. Arbetsgivarens representant Ranko Suradic är mellanchef. Så högsta chefen får inte höra inspektörernas kommentarer. Men hon kommer förstås att få ett inspektionsmeddelande, med en lista på saker som bör åtgärdas.

Rikard Milde
Rikard Milde, skyddsombud.


Kylig höstluft slår emot
den lilla gruppen när Rikard Milde öppnar dörren mot den nya lastkajen, som snart är färdigbyggd. Flera kajer i olika höjd ska ta emot vagnar med tvätt, mat, kontors- och sjukvårdsmaterial.
Annika Press noterar snabbt att det är trångt innanför lastkajen. Bara en korridor, inget extra utrymme för att lasta om gods innan det körs ut till kunderna. Och när det är trångt är det svårt att arbeta på ett bra sätt.
– Har ni tänkt till innan det bestämdes hur det ska se ut? frågar Annika.
– Här är det ingen som tänker, svarar Rikard Milde med skämtsamt allvar.
– Det ska göras riskbedömningar i förväg, annars kanske man bygger in nya problem i det som ska vara en förbättring, säger Annika.

Inspektionen avslutas inne på chefens rum. Annika Press sammanfattar sina intryck och delar ut broschyrer med tips och råd.
Skyddsombudet Rikard Milde är nöjd och tycker att inspektionen var intressant. Det som blir svårast att rätta till är att det är trångt, tror han. Lokalhyrorna är höga och utrymmet har krympt de senaste åren.
Annika Press tycker att de flesta verkar uppskatta inspektionerna. Det behövs ofta en kunnig person utifrån för att man ska få syn på bristerna. Arbetet blir onödigt tungt för att man inte tänkt igenom logistiken.
– Man gör som man alltid gjort, utan att ställa frågan ”kan vi göra på annat vis?”, säger Annika Press.

Kampanj i hela EU

Arbetsmiljöverket har i höst inspekterat 175 arbetsplatser i sjukvården och l45 i transportsektorn. Man har tittat på den manuella hanteringen, alltså moment när man lyfter, skjuter, bär eller drar laster.
Arbetsmiljöverket kan kräva att arbetsgivaren rättar till brister som upptäcks.
Höstens inspektioner ingår i en EU-kampanj för att minska belastningsskador. Läs om resultatet av inspektionerna på nyhetssidan 14!

Arbeta med kroppen

Att arbeta med kroppen är inte skadligt i sig, men om man gör fel kan man få skador.
Vanliga fel är att lasten är för tung, för stor eller svår att
greppa.
Risken för skador ökar om man måste böja sig eller vrida kroppen när man lyfter, och om man är stressad.
Risken ökar också om det är trångt, och om underlaget är halt eller ojämnt. Läs mer www.av.se/teman/ergonomi

Sätt poäng på din arbetsplats!

Annika Press använde den s.k. KIM-metoden när hon bedömde hur farligt det är att lyfta lådor med papper. Så här gjorde hon:

1. Lådan vägs. Den väger 12,5 kilo. Det ger 4 poäng.

2. Arbetsställningen bedöms. Muhammed Aslam måste göra flera lyft från golvnivå. Det ger 4 poäng.

3. Antal lyft uppskattas till mellan 40 och 200 på en dag. Det ger 4 poäng.
4.  Arbetsförhållanden bedöms. Det är lite trångt, vilket ger 1 poäng. Dessa poäng läggs ihop. 4+4+1=9 poäng.

5. Poängen multipliceras, 4x9=36 poäng. Det betyder att arbetet hamnar i riskområde 3: "Kraftigt ökad belastningssituation. En ny utformning av arbetsplatsen rekommenderas".