Nu pågår förhandlingar om och hur mycket din lön ska höjas från och med nästa år. 277 fackliga sektionsordförande landet runt har besvarat vår enkät om hur det går i deras kommuner (kommunalt anställda).

Tre av tio kunde inte besvara vår fråga om och hur arbetsgivaren eller facket tänker prioritera. Trots att det gått ett halvår sedan det centrala avtalet blev klart hade många i mitten på oktober inte börjat eller kommit särskilt lång i de lokala förhandlingarna.
Av de som kunde svara säger två av tre att de den här gången inte vill prioritera någon speciell grupp. Hälften säger att inte heller arbetsgivaren vill det.

Där prioritering är aktuell
kan det skilja en del mellan vilka grupper som facket respektive arbetsgivarna sätter främst. Vi har speciellt undersökt sektionerna som har medlemmar i både de mans- och kvinnodominerade yrkena. Diagrammet här ovan visar var facket och kommunerna tycker olika.

I årets löneavtal bidrar alla (heltid) med 1 400 kronor till den pott med pengar som ska fördelas i kommunen. Kvinnor som tjänar under 20 000 kronor i månaden bidrar med ytterligare med 400 kronor extra till potten. Vem som ska få hur mycket, av den här kommunpotten med pengar, i höjd lön avgörs i lokala förhandlingar.
I en hel del kommuner räknas utrymmet för löneökningar ut på samma sätt för varje kommundel eller förvaltning. Där blir det en viss automatisk prioritering av yrkesområden som är kvinnodominerade.
I Malmö har facket också kommit överens om att öronmärka jämställdhetspengarna till såväl män som kvinnor som tjänar under 20 000 kronor.

Facket försöker ofta
få igenom en individgaranti . I Stockholms stad fick man nej till detta. Arbetsgivarna föredrar ofta en hög grad av individuell fördelning.
Ibland kan facket nå framgång:
– Alla får 1500 konor, resten får arbetsledare fördela efter de kriterier vi tagit fram, säger Annette Brattberg, ordförande för sektion 35 i Uddevalla.

Grafik: Vilka ska prioriteras?