Det är regeringens särskilda utredare Ulf Westerberg som överlämnat förslaget på hur utjämningssystemet bör förändras.
Utjämningssystemet finns för att ge kommunerna i landet likvärdiga ekonomiska förutsättningar oberoende av hur befolkningen ser ut.
– Nya data och metoder gör det möjligt att mer exakt än tidigare mäta strukturella skillnader mellan kommunerna, förklarar Ulf Westerberg.
Till största delen handlar det om fördelningen av de pengar som staten ger till kommunerna.

I den nuvarande modellen får exempelvis kommunerna där en relativt större andel av befolkningen förvärvsarbetar och där man har högre inkomster mer pengar till barnomsorgen. Det bygger på statistik som visa att i dessa kommuner går en större andel barn i förskolan.
I det nya förslaget spelar innevånarnas inkomster mindre roll för statens bidrag till barnomsorgen. Resultatet blir att 35 större kommuner blir förlorare och resten vinnare. Sammantaget handlar det om 800 färre miljoner som omfördelas.
– Efterfrågan på barnomsorg blir allt mer lika mellan landets kommuner, säger Ulf Westerberg.

På verksamhetsområde efter verksamhetsområde föreslår han liknande förändringar. Genomgående är det storstäderna som blir förlorarna. De förlorar 644 kronor per innevånare och år och förortskommunerna 306 kronor. Kommuner med färre innevånare än 12 500 blir de stora vinnarna: i genomsnitt 1118 kronor per innevånare och år.

Kommunerna i Stockholmsregionen förlorar 1 350 miljoner kronor och även Skånes kommuner drabbas. I övriga län blir genomsnitten positiva.
En justering av utjämningssystemet på grund av att löneläget är högre i storstadsregionerna har varit hjärtefråga för kommunpolitikerna där.
Tidigare har Westerberg också presenterat ett förslag som skulle gynna kommuner med högre lönelägen. Stockholmsregionen skulle få 400 miljoner till enligt förslaget. Men när regeringen hade behandlat det fanns bara 200 miljoner kvar.
Förslaget är att förändringen ska börja ske 2009 och vara helt genomförd 2011.