Manga, japanska serier som man läser bakifrån, blir bara populärare. På fem år har antalet titlar ökat med 40 procent. Dragonboll har sålt i 1,5 miljoner exemplar, vilket kan jämföras med en bestseller som säljer i 2 000 exemplar.

Figurernas stora ögon griper lätt tag i läsaren. Enkla ansiktsuttryck gör det lätt för olika åldrar att identifiera sig.
–- Karaktärerna och deras utveckling i serierna ger ett speciellt driv framåt, det finns inte en fast berättelse, förklarar Jesper Nordqvist som är svensk mangatecknare och skapare av Tanks.
På en OH-bild växer hans röda mangafigur fram under seminariet. Yosh, som också tecknar manga, skapar en arg liten blå tjej som sparkar till den röda killen.
–- I Kina och Japan är kampsporter en filosofi, en konst som är fin att kunna. Våld är acceptabelt, men det finns gränser, säger Yosh som är uppvuxen i Sverige med lådor av manga som släkten i Hongkong skickade.

Pokémon och Yo-gi-oh är serier som får barn att lära sig läsa och skriva. Det vet Carina Fast, Uppsala universitet, som studerat populärkultur bland 4- till 7-åringar. Berättelserna bygger ofta på samma tema som de klassiska sagorna.
–- Jag såg att barnen kunde en mängd namn och symboler, det är olika vägar in i skriftspråket. Men jag såg inte att man tog till vara detta någonstans, säger Carina Fast.
Undersökningar visar att svenska barn håller på att tappa sitt försprång internationellt när det gäller läsning. Flickor läser betydligt bättre än pojkar.

Även om Carina Fast inte anser att skolan ska dränkas i populärkultur så ser hon svårigheter i att skolan är så avståndstagande.
–- Flickor som läser Madicken får en rak väg framåt.
Barn från andra kulturer som växer upp i hem rika på andra texter och kan vara hejare på att spela Playstation.
–- Många får lämna sin identitet utanför klassrummet. Ändå så står det i läroplanen att undervisningen skall bygga vidare på tidigare kunskaper.
Har vi råd att tappa barn på vägen? undrar Carina Fast som anser att skolan skulle kunna ta del av barnens intresse.
–- Det är viktigt att förstå hur barn lär sig. Man skulle kunna bygga upp ett tredje område där skolans och elevernas texter möter varandra.

Som exempel tar hon en förskoleklass där läraren frågade efter ett ord som börjar på s. När svaret var något som hörde ihop med Pokémon skrev inte läraren upp det, läraren visste inte hur det stavades.
–- Man skulle kunna uppmuntra barnen att ta med kortet nästa dag och utifrån det skulle man kunna prata om namn och att det skrivs med stor bokstav.
Skolan kan, anser Carina Fast, både ta del av barnens intressen och visa på alternativ genom högläsning.