Nästan fyra av tio är missnöjda med lönen. Offentligt anställda är mer missnöjda än privat anställda, visar en undersökning från Göteborgs universitet.
Arbetare har lättare att prata om lön än tjänstemän. Svårast att prata om lönen har tjänstemän hos privata arbetsgivare.
– Mycket är det en klassfråga, det är mer av individuell lönesättning bland högre tjänstemän, av tradition är de mindre benägna att tala om det, säger Bengt Furåker, sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Egentligen är det ingen hemlighet vad anställda inom kommun och landsting tjänar. Uppgifterna är offentliga. Ändå hymlar vi och vill egentligen inte prata om det. Individuell lönesättning kan bidra till det, även om det oftast innebär små skillnader i lön mellan olika personer.
Att det är känsligt att prata om lön tror Bengt Furåker beror på att arbetsgivarna gärna tiger.
– Finns det individuell lönesättning med förmåner kan det bli en obehaglig diskussion både för arbetsgivaren och för dem med fördelar.
Hög lön ger hög status, Bengt Furåker påminner om att det gäller även om lönen upplevs orättvist satt.

Vi jämför oss med varandra. Pratar man om lön ökar risken för att man är missnöjd. Individuella löner kan ytterligare spä på missnöjet. Att hitta bra saker, kriterier, för vad man ska belöna kan vara svårt, anser Bengt Fur-åker. Risken är stor att någon blir förfördelad.
– Tanken med individuell lön är att den ska vara en morot, men risk finns att effekten blir den motsatta. Får någon några hundralappar mer för att den gjort något extra kan det ta ner arbetslusten för någon annan.
Känslan av orättvisa kan dämpas av öppenhet, anser Bengt Furåker. De som satt lönen måste redovisa principerna. Det kan bidra till att lönen upplevs mer rättvist. Risken att någon favoriseras blir mindre.
Missnöje ger lägre engagemang och mindre stolthet. Lusten att arbeta hårdare minskar, man har lättare att byta till ett bättre betalt jobb. Men missnöjet kan minskas om man kan påverka lönen genom prestation eller i förhandlingar med chefen.

Tendensen när det råder öppenhet är att missnöjet med lönen ökar. Samtidigt upplever man i mindre utsträckning att lönesättningen är orättvis.
– Jag tycker ändå att det är bättre med en öppen diskussion. Det gör att man kan försöka förändra situationen tillsammans.

Missnöje

* 38 procent uppger att de är missnöjda med lönen.
* Mest missnöjda är de som tjänar mindre än 15 000 kronor.
* Män är mer missnöjda än kvinnor.
* Missnöjda är de som anser att arbetsbelastningen är stor.
* De som arbetar 20 timmar i veckan är mindre missnöjda.